Att arbeta med informationssökning med yngre barn kräver en del uppfinningsrikedom. Det behöver ju vara tillräckligt spännande och intressant för att barnen ska fortsätta lyssna och delta. Det behöver vara på en tillgänglighetsnivå så att en 7-8-åring ska kunna ta till sig det.

Djur och deras vanor

Igelkotten och ekorren

Att söka information

Fram till Jul lär du känna en ny barnboksförfattare och en ungdomsbokförfattare varje dag. Författarena är valda utifrån kriteriet att de ska vara författare till böcker som är populära på Centrumskolan och Ringsbergskolan. Eleverna på skolorna ska lära känna författare till sina favoritböcker.

Jag har en förkärlek för skönlitteratur som på något sätt går att koppla till de ämnen vi läser i skolan. De finns massor av fantastiska berättelser som kan fungera som ingångar i till exempel naturvetenskap och historia. Några av mina favoriter kan du läsa om i mitt inlägg om Informationssökning på lågstadiet. Men det dyker ju upp nya favoriter hela tiden och den senaste, som är perfekt att koppla till ämnet svenska och att skriva både berättelser och faktatexter, är Konstiga djur av Lotta Olsson i vilken Jättemyrsloken bestämmer sig för att han ska anordna en tävling om vilket djur som är det konstigaste.

Eleverna i åk 2 använder Bumerang Skrivskola från Gleerups förlag där man bland mycket annat får lära sig att bygga upp en berättelse och att skriva faktatexter. Vi bestämde oss för att koppla ihop de olika böckerna. Lite fick vi stuva om i kapitlen i skrivskolan men vi tror att det kommer bli riktigt bra.

Varje vecka läser jag ett eller två kapitel i Konstiga djur. I klassrummet arbetar man samma vecka med ett kapitel i Skrivskola. Så här tänkte vi:

Vecka 1 - En första idé
Boken introduceras.
Vecka 2 - En tävling
Beskriva - Vilka konstiga djur finns det. Vi samtalar om konstiga djur i biblioteket och när eleverna kommer tillbaka beskriver de sitt konstiga djur.
Vecka 3 - En domare utses och Kom tillbaka imorgon
Problem - Jättemyrsloken får ett problem. Plakatet är borta. Vi pratar om problem. När eleverna kommer tillbaka till klassrummet skriver de om vilket problem deras konstiga djur råkar ut för.
Vecka 4 - Morgon imorgon och Nätet
Lösning - Hur löste sig Jättemyrslokens problem?
Vi pratar också om vad nätet är och vad kan man hitta där?
I klassrummet skriver eleverna vidare på berättelsen om det konstiga djuret.
Vecka 5 - Tävlingsbidrag
Att sortera information - hur sorterar du? Vi sorterar böckerna i biblioteket med fokus på djurböckerna.
Vi kopplar inte direkt till Skrivskola den här veckan för vi laddar inför...
Vecka 6 - Absolut konstiga djur och Ännu fler...
Lista - Vi letar information om ett konstigt djur i böcker och på nätet och skriver en lista på viktiga saker vi hittat (stödord). I klassrummet gör eleverna egna listor.
Här börjar det dyka upp brev som innehåller faktatexter om konstiga djur - det ena konstigare än det andra. Vi hade här även kunnat prata källkritik, och det gör vi kanske också litegrann, men vi väljer att fokusera på informationssökningen eftersom vi jobbade mycket med källkritik i ettan.
Vecka 7- Carpe diem! och Fler möjligen konstiga
Tankekarta -Vi gör en tankekarta av de viktiga sakerna från förra veckan. I klassrummet gör eleverna egna tankekartor.
Vecka 8 - Knappast konstiga djur
Faktatext - Vi skriver en faktatext med hjälp av tankekartan från förra veckan. I klassrummet skriver eleverna egna faktatexter.
Vecka 9 - En andra idé och Briljant!
Nu är boken slut! Vad tyckte vi om boken? Vi har textsamtal.

Fortsättning följer....

/Rebecca Borg

För att bli en riktigt bra undersökare behöver man kunna ställa rätt frågor. Det är svårt det där med frågor.

• För det första: Vad är en fråga? Vilka frågeord har vi?
• För det andra: Hur formulerar vi riktigt bra frågor?

Boken Vad har du bakom ryggen? av Lena Sjöberg hjälpte oss att fundera kring frågor och hur man ställer de bästa frågorna för att ta reda på någonting.



I boken får du gissa vad en massa olika figurer har bakom ryggen. Först gissade vi bara hejvilt, men vi upptäckte snart att det inte var så lätt att gissa. Vem skulle till exempel kunna gissa att Elsa Larsson har en banan bakom ryggen eller att skalbaggen har 10 korvar? Men man kanske skulle kunna ställa frågor till Elsa Larsson om det hon har bakom ryggen. Man kan fråga vilken färg det har, om det är någonting som lever, om det går att äta och så vidare - då blir det helt plötsligt lättare att gissa.

I den här övningen fick barnen träna på att ställa rätt frågor - det är bättre med öppna frågor än med ja- och nej- frågor. De fick träna sin analysförmåga - vad innebär det att det är någonting som inte lever. Så småningom gick vi över till att något av barnen fick ha en sak bakom ryggen och de andra fick ställa frågor till hen. Då fick man även träna att svara på ett lagom upplysande sätt.

De här förmågorna tränade vi på:

• Analysförmåga - att jämföra och välja, komma på lösningar på problem
• Procedurförmåga - söka information, fundera på om informationen är användbar
• Kommunikativ förmåga - formulera sig i tal genom att samtala och ställa frågor, anpassa språket efter olika syften
• Metakognitiv förmåga - välja det bästa sättet att göra något på, lösa problem på ett bra sätt.

/Rebecca Borg