Nu har vi varit med om något spännande! I klass tre jobbar de just nu med bronsåldern, och det gör vi tillsammans i biblioteket också. För några veckor sedan fick barnen ställa frågor om bronsåldern som vi sedan söker svar på. De svaren kan hittas på olika vis till exempel genom att titta på film, söka i böcker eller titta på internet. Nu var det ändå så att en fråga var väldigt svår att få svar på så vi bestämde oss för att Fråga En Expert! Så vi ringde upp Björn Källström på Sjöfartsmuséet i Göteborg
 http://goteborg.se/wps/portal/sjofartsm/akvariet och med en enkel liten sladd så kunde vi koppla telefonen till högtalaren så hela klassen kunde höra. En i klassen fick ställa den kluriga frågan: Vilka fiskar fanns i havet under bronsåldern? Våran expert svarade att det var samma arter då som nu, men att de var större och fler på den tiden. Varför? Jo, därför att det var färre människor på den tiden och mycket mer fisk i haven. Nu för tiden hinner fiskarna inte bli så stora innan människan fiskar upp de!
Fanns det hajar i Sverige och var de stora? Jodå, hajar fanns det och det finns det nu också men de var också större på den tiden, men fortfarande ofarliga för människan. Han berättade om den största hajen som heter Brugden och kan bli över 10 meter lång, och den fungerar som en slags dammsugare i havet.
Åt människorna på bronsåldern hajar? Ja det gjorde de alldeles säkert. Sen fick vi veta lite andra intressanta saker också som att det till följd av klimatförändringarna har kommit helt nya arter till de svenska haven! En superrolig och mycket givande lektion för alla inblandade:) Det här ska vi göra om!

Att arbeta med informationssökning med yngre barn kräver en del uppfinningsrikedom. Det behöver ju vara tillräckligt spännande och intressant för att barnen ska fortsätta lyssna och delta. Det behöver vara på en tillgänglighetsnivå så att en 7-8-åring ska kunna ta till sig det.

Djur och deras vanor

Igelkotten och ekorren

Att söka information

Jag har en förkärlek för skönlitteratur som på något sätt går att koppla till de ämnen vi läser i skolan. De finns massor av fantastiska berättelser som kan fungera som ingångar i till exempel naturvetenskap och historia. Några av mina favoriter kan du läsa om i mitt inlägg om Informationssökning på lågstadiet. Men det dyker ju upp nya favoriter hela tiden och den senaste, som är perfekt att koppla till ämnet svenska och att skriva både berättelser och faktatexter, är Konstiga djur av Lotta Olsson i vilken Jättemyrsloken bestämmer sig för att han ska anordna en tävling om vilket djur som är det konstigaste.

Eleverna i åk 2 använder Bumerang Skrivskola från Gleerups förlag där man bland mycket annat får lära sig att bygga upp en berättelse och att skriva faktatexter. Vi bestämde oss för att koppla ihop de olika böckerna. Lite fick vi stuva om i kapitlen i skrivskolan men vi tror att det kommer bli riktigt bra.

Varje vecka läser jag ett eller två kapitel i Konstiga djur. I klassrummet arbetar man samma vecka med ett kapitel i Skrivskola. Så här tänkte vi:

Vecka 1 - En första idé
Boken introduceras.
Vecka 2 - En tävling
Beskriva - Vilka konstiga djur finns det. Vi samtalar om konstiga djur i biblioteket och när eleverna kommer tillbaka beskriver de sitt konstiga djur.
Vecka 3 - En domare utses och Kom tillbaka imorgon
Problem - Jättemyrsloken får ett problem. Plakatet är borta. Vi pratar om problem. När eleverna kommer tillbaka till klassrummet skriver de om vilket problem deras konstiga djur råkar ut för.
Vecka 4 - Morgon imorgon och Nätet
Lösning - Hur löste sig Jättemyrslokens problem?
Vi pratar också om vad nätet är och vad kan man hitta där?
I klassrummet skriver eleverna vidare på berättelsen om det konstiga djuret.
Vecka 5 - Tävlingsbidrag
Att sortera information - hur sorterar du? Vi sorterar böckerna i biblioteket med fokus på djurböckerna.
Vi kopplar inte direkt till Skrivskola den här veckan för vi laddar inför...
Vecka 6 - Absolut konstiga djur och Ännu fler...
Lista - Vi letar information om ett konstigt djur i böcker och på nätet och skriver en lista på viktiga saker vi hittat (stödord). I klassrummet gör eleverna egna listor.
Här börjar det dyka upp brev som innehåller faktatexter om konstiga djur - det ena konstigare än det andra. Vi hade här även kunnat prata källkritik, och det gör vi kanske också litegrann, men vi väljer att fokusera på informationssökningen eftersom vi jobbade mycket med källkritik i ettan.
Vecka 7- Carpe diem! och Fler möjligen konstiga
Tankekarta -Vi gör en tankekarta av de viktiga sakerna från förra veckan. I klassrummet gör eleverna egna tankekartor.
Vecka 8 - Knappast konstiga djur
Faktatext - Vi skriver en faktatext med hjälp av tankekartan från förra veckan. I klassrummet skriver eleverna egna faktatexter.
Vecka 9 - En andra idé och Briljant!
Nu är boken slut! Vad tyckte vi om boken? Vi har textsamtal.

Fortsättning följer....

/Rebecca Borg

En forskare är någon som vet väldigt mycket om en sak och som har som jobb att ta reda på mer om den saken. I ettan kan vi väldigt mycket om igelkott och vi bestämde oss att ta reda på ännu mer.

Trots att eleverna redan visste mycket kom de på att det var mycket de inte visste - till exempel undrade de om det finns igelkottar i Afrika som har jättelånga taggar, eller om det finns något djur som kan äta igelkottar. De undrade också om igelkotten kan bo i en tennissko. Ja, det var såklart en massa andra saker de undrade. Alla elevernas frågor kan du läsa här.

Nu har vi tillsammans tagit reda på svaren på nästan alla frågor eleverna hade och vi kom, fram till att:

• Det finns ett djur i Afika som ser ut ungefär som en igelkott och som har jättelånga taggar. Det djuret heter piggsvin och det är inte alls släkt med igelkotten. 
• Berguv, mårdar och rävar äter gärna igelkottar. 
• Igelkotten kan bo i Fridas tennissko (fast egentligen är Fridas sko inte en tennissko utan en joggingsko, men det kan kvitta tyckte vi).

Hur gjorde vi då?

Vi började med att titta på en film om igelkott. I den fick vi reda på ganska mycket. Det vi inte fick reda på med hjälp av filmen tog vi reda på med hjälp av en bok om igelkottar, svenska-djur.se och genom att googla. (När vi googlade hittade vi till Wikipedia)

Eleverna hade redan förra gången föreslagit olika sätt att ta reda på svaren på våra frågor och jag försökte få med alla sätt de föreslagit: titta på en film, googla, läsa i en bok, fråga någon och undersöka en igelkott. De två sista alternativen behövde vi inte använda, och det var tur eftersom igelkottarna inte hade vaknat ännu.

Till slut hade vi svaret på alla våra frågor utom en: Kan igelkotten bo i en tennissko? Det stod ingenstans. Eleverna kom dock fram till att det inte är vanligt att igelkottar bor i tennisskor, för i så fall skulle det ha stått någonstans.

- Men det betyder ju inte att det inte är möjligt, tyckte de.
- Nähä, sa jag. Hur tar vi då reda på om det är möjligt då?
- Det beror ju på hur stor tennissko det är. Och det beror på hur stor igelkotten är.
- Och hur tar vi reda på det då?, undrade jag.
- Vi vet ju redan hur stor en igelkott är. Det sa de i filmen. Den är mellan 20 och 30 cm lång.
- Hur långt är det då?
- Ungefär så här? (elev måttar med händerna)
- Jaha, och hur stor är en tennissko? undrar jag då.
- Det beror på. Min är liten och Fridas är stor. Den får kanske plats i Fridas sko.
- Vi kanske kan mäta Fridas sko.

Jag hämtar en linjal och vi mäter tillsammans Fridas sko. Den är 28 cm lång. Slutsatsen är att en liten igelkott får plats i skon, men inte en stor. Vi kommer också fram till att den skulle ha svårt att vända sig inne i skon och att Frida nog inte vill sätta ner foten i skon om det bor en igelkott i den.

Fortsättning följer...

/Rebecca Borg

Snytkorven säger att en forskare är någon som har "läst massor om det ämne de forskar kring, och sedan har de som arbete att ta reda på ännu mera. Forskare gör undersökningar av olika slag för att kunna förklara hur världen är och hur allt hänger samman."

Eleverna får fundera på vad det är att forska och vad man kan forska om; att forska är att ta reda på nya saker om någonting som man redan vet mycket om.

Eleverna i årskurs ett kan redan mycket om igelkottar. Vi börjar alltså med att forska om igelkott. (ett djur som alla barnen dessutom tycker är intressant och spännande) Eftersom det här är första gången provar på att forska i den här formen, gör vi det tillsammans i hela gruppen så att vi kan hjälpa varandra och diskutera oss fram till hur vi ska göra. Så småningom kommer vi att göra detta i mindre grupper med ett ämne som eleverna har valt själva. Poängen med uppgiften är att eleverna ska börja fundera och resonera kring informationssökning på ett tidigt stadium. Jag är noga med att hela tiden betona för eleverna att det är processen som är det viktiga - att vi arbetar med tema Undersöka och att igelkotten inte är det viktiga i sammanhanget. Det vi lär oss är att undersöka och resonera, att vi sedan lär oss mer om igelkott samtidigt är bara en bonus.

Vi arbetar med förmågorna:

• Analysförmåga - föreslå lösningar och förklara och påvisa samband.
• Kommunikativ förmåga -samtala, redogöra, formulera, resonera och redovisa
• Metakognitiv förmåga - tolka, värdera, välja mellan olika strategier, pröva och ompröva.
• Procedurförmåga (Förmåga att hantera information) - Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information och avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
• Begreppslig förmåga - förstå och använda begreppen undersöka, forska, information och fakta.

När vi läste i Superundersökarna nu senast pratade Emma och Snytkorven om vem man kan fråga om man vill ta reda på någonting. Så klart är det bäst att fråga någon man tror vet mycket om ämnet.


Vi pratade vidare om detta i klassen och kom fram till att olika människor vet helt olika saker.

• Om du vill veta hur man bygger ett hus är det bra att fråga en snickare. 
• Om du vill veta mer om ishockey kan du fråga en hockeyspelare eller en hockeytränare (kanske vi kan fråga Saras sambo för han är hockeyspelare). 
• Om du vill veta mer om hur det är i Somalia kan du fråga någon som har varit i Somalia (till exempel Jowericas moster, eller Ahmeds pappa för de har varit i Somalia). 
• Om du vill ta reda på allt om giraffer kan det vara bra att fråga en som jobbar på en djurpark.

Sedan berättade Snytkorven för Emma vad en forskare gör:

"Det finns också vuxna forskare. De har ofta läst massor om det ämne de forskar kring, och sedan har de som arbete att ta reda på ännu mera. Forskare gör undersökningar av olika slag för att kunna förklara hur världen är och hur allt hänger samman."

Vi funderade på vad vi skulle vilja forska om. Klassen gjorde tillsammans en tankekarta på alla saker man skulle kunna forska om.

/Rebecca Borg

För att bli en riktigt bra undersökare behöver man kunna ställa rätt frågor. Det är svårt det där med frågor.

• För det första: Vad är en fråga? Vilka frågeord har vi?
• För det andra: Hur formulerar vi riktigt bra frågor?

Boken Vad har du bakom ryggen? av Lena Sjöberg hjälpte oss att fundera kring frågor och hur man ställer de bästa frågorna för att ta reda på någonting.



I boken får du gissa vad en massa olika figurer har bakom ryggen. Först gissade vi bara hejvilt, men vi upptäckte snart att det inte var så lätt att gissa. Vem skulle till exempel kunna gissa att Elsa Larsson har en banan bakom ryggen eller att skalbaggen har 10 korvar? Men man kanske skulle kunna ställa frågor till Elsa Larsson om det hon har bakom ryggen. Man kan fråga vilken färg det har, om det är någonting som lever, om det går att äta och så vidare - då blir det helt plötsligt lättare att gissa.

I den här övningen fick barnen träna på att ställa rätt frågor - det är bättre med öppna frågor än med ja- och nej- frågor. De fick träna sin analysförmåga - vad innebär det att det är någonting som inte lever. Så småningom gick vi över till att något av barnen fick ha en sak bakom ryggen och de andra fick ställa frågor till hen. Då fick man även träna att svara på ett lagom upplysande sätt.

De här förmågorna tränade vi på:

• Analysförmåga - att jämföra och välja, komma på lösningar på problem
• Procedurförmåga - söka information, fundera på om informationen är användbar
• Kommunikativ förmåga - formulera sig i tal genom att samtala och ställa frågor, anpassa språket efter olika syften
• Metakognitiv förmåga - välja det bästa sättet att göra något på, lösa problem på ett bra sätt.

/Rebecca Borg

I min vardag som skolbibliotekarie handleder och undervisar jag elever och pedagoger i informationssökning och källkritik  Att hitta fakta, att förstå fakta - det är min profession. Men jag arbetar också med att analysera och förstå skönlitterära texter. Kan man kombinera det där på något sätt? I kursplanerna står det att elever ska få "lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll". Det här gäller alla sorters texter.

Så här säger kursplanen i svenska:

• Efter genomgången grundskola ska eleven kunna formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa texter för olika syften, söka information från olika källor och värdera dessa, förstå och tolka texter samt anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• I åk 1-3 ska eleven ha arbetat med beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras samt  informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn
• När eleven slutar åk tre ska eleven kunna kommentera och återge, föra enkla resonemang, relatera till egna erfarenheter samt samtala genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Allt detta är sådant som väl passar in på bibliotekariens kompetenser:
Men hur gör man då?

Har länge haft tankar kring att det ur ett informationssökningsperspektiv är lika viktigt att läsa och analysera faktatexter som skönlitterära texter. Men jag har tyckt det var svårt, eftersom barnen gärna slutar lyssna när texten inte innehåller en historia. Det krävs väldigt mycket av läsaren för att fånga barnen. Vi har länge försökt blanda fack- och skönlitteratur på biblioteksstunderna med de yngre barnen, men inte riktigt fått till det.

Så kom en pedagog i åk 3 till mig och önskade att vi skulle arbeta med just faktatexter och hur man återvinner information ur dessa. Tillsammans spånade vi kring hur vi skulle kunna lägga upp det för att få ut så mycket som möjligt av lektionen och för att få eleverna engagerade.

Så de senaste veckorna har vi kört samma upplägg varje gång jag träffar klassen (en lektion i veckan)

Jag förbereder lektionen genom att:

1. Leta upp en faktatext kring något intressant ämne, tex ett djur, en planet, en uppfinning. Texterna behöver vara ganska väl strukturerade och ha ett bra flyt. Lärobokstexter eller enkla artiklarna från tex NE.se funkar bättre än texter ur faktaböcker för barn, som oftast är ganska röriga.
2. Kolla  om det finns kompletterande information på nätet eller i någon annan bok kring varje ämne (här kan faktaböckerna komma till användning)

Lektonen genomförs:

1. Jag presenterar ämnet för klassen och arbetar med dem enligt modellen: det här kan vi, det här tror vi och det här undrar vi. Vi antecknar under tiden vi pratar i en tabell eller en tankekarta.
2. Jag läser texten om ämnet högt för klassen - gärna så de kan läsa och följa med samtidigt.
3. Efter varje stycke stannar vi upp och funderar på om vi fick någonting av det vi visste/trodde bekräftat och om vi fick svar på någon av våra frågor.
4. När vi läst färdigt texten är det stor chans/risk att det är någon fråga vi inte fått svar på. Då funderar vi på var vi kan få reda på det och försöker hitta svaret i en annan källa. Vi resonerar kring vilken källa som skulle passa bäst och vem som skulle kunna veta någonting om ämnet.

Superundersökarna

...har fortsatt sin undersökarbana.

Vi har undersökt med hjälp av känseln. I Nosa på nätet - lärarhandledningen till Superundersökarna föreslås leken "Vad har jag bakom ryggen". Vi testade detta och det var jättespännande.

Det var inte alltid så lätt att beskriva vad man hade bakom ryggen utan att titta på det. Barnen fick använda sina nyligen tillskansade kunskaper om former - cirkel, kvadrat och rektangel. Vi pratade om skrovlig, blank och slät och när orden inte räckte till beskrev vi med rörelser. En flicka kände att det var en liten häst hon hade i sin hand och hon använde sina kunskaper om djuret när hon skulle beskriva det.

-Den har fyra ben och päls. Den har fyra skor och äter gräs. Skorna sätter man fast med spikar. Den bor i ett stall.

Smaskens

Nu har också de två andra böckerna i Therese Bringholms och Inger Scharis serie om djurs vanor kommit till oss på posten. Vi fortsatte alltså vårt undersökartema med att läsa Fiskögon, sopor och annat smaskens. 

Djur har så konstiga matvanor. Dyngbaggen äter bajs och kackerlackan äter sopor.

Nyckelpigan äter löss. Inte sådana löss som man har i håret utan bladlöss, löss som finns på bladen på träd och buskar. Men ändå - ganska äckligt. Vi fick lära oss att nyckelpigan lägger sina ägg på ett blad som är fullt med bladlöss och sedan när bladlössen kläcks har de ju massor med mat - de föds i skafferiet. Men en sak undrade vi över när vi läste om nyckelpigan.

- Hur går det till när larven blir en nyckelpiga?
- Är det likadant som med fjärilen? Blir den en puppa först?
- Jag vet inte. Hur tar vi reda på det?
- Vi kan googla. Eller så kan vi titta i en bok om insekter.

Sagt och gjort. Vi tittade i en bok om insekter. Det fanns en som handlade om bara nyckelpiga. I den fanns det jättebra bilder som visade hur nyckelpigelarven blev en puppa och sedan en nyckelpiga. Nyckelpigelarven såg ganska äcklig ut!

Nästa vecka ska vi läsa kapitel två i Superundersökarna.

De fem stora

Vårt underökartema har som huvudsyfte att vi ska arbeta med och utveckla förmågan att hantera information. Men nu när vi har varit igång ett tag inser jag att vi faktiskt arbetar lika mycket med alla förmågorna i temat.

Analysförmåga  - Vi föreslå lösningar och vi  förklarar och påvisar samband.
Kommunikativ förmåga  - Vi samtala, diskutera och motivera. Vi uttrycker egna åsikter och ståndpunkter.
Metakognitiv förmåga - Tolkar och värdera.  Vi reflekterar. Vi löser problem. Vi väljer mellan olika strategier. Vi prövar och omprövar.
Förmåga att hantera information  - Vi söker och kritiskt granskar information. Vi skiljer mellan fakta och värderingar. Vi avgör källors användbarhet och trovärdighet.
Begreppslig förmåga - Vi arbetar med att förstå innebörden av begrepp. Vi använder begrepp i nya sammanhang.

/Rebecca Borg

På Bokelundskolan börjar vi tidigt arbeta medvetet med informationssökning. Redan i åk 1 introducerar vi begrepp som information, fakta, undersöka och kontrollera.
Vi brukar försöka använda bilderböcker som utgångsläge. Det finns massor med bilderböcker som passar för ändamålet.

Här är några:
Spinki av Frances Zweifel
En liten bit vinter av Paul Stewart
Björnen som längtade hem av Karin Blixt

De här böckerna har funkat alldeles utmärkt som utgångspunkt för samtal kring information. Vad som är sant och vad som är falskt. Vad en berättelse är och vad en faktabok är.

Men NU har jag hittat en ny favorit: Bygga bo med sand, löv eller pinnar av Therese Bringholm. (Det finns fler böcker i serien som jag inte har läst än men beställt.)


Boken går ut på att du ska gissa vem som bor i boet. En hög med pinnar i vattnet - vem bor där? Ett bo gjort av gräs och pyntat med blåa saker - vem bor där? Och finns det verkligen någon som kan bo i en kokosnöt?

Det var den där kokosnöten som satte igång alltihop. När jag läste att bläckfiskar kan använda kokosnötter som skydd var det en elev som ifrågasatte.

- Det kan väl inte vara sant? Det tror jag inte på.

En skolbibliotekaries dröm! Elever som är spontant källkritiska. Detta utrop satte igång en ivrig diskussion kring hur vi skulle ta reda på om det verkligen var sant. Till slut kom eleverna fram till att det hela skulle kunna undersökas genom att vi åkte till något varmt land (till exempel Kenya) och hämtade en bläckfisk och en kokosnöt som vi sedan lade i ett akvarium för att se om bläckfisken ville använda kokosnöten som hus. Efter ännu lite dividerande kom de fram till att de nog inte skulle få företa en sådan resa, eftersom det var för dyrt.

- Men hur gör vi då?
- Kanske man kan läsa i en bok?
- Jaa! det finns ju massor med böcker i biblioteket. Och man skulle kunna kolla på datorn också, eller hur?

Sedan tog vi reda på att vissa bläckfiskar faktiskt använder kokosnötter som skydd och att det finns en blå fågel som älskar blåa saker, men som inte tycker om röda.

Ja, så startade vi vårt Undersöka-tema i åk 1 detta året.

Nu har vi fortsatt genom att läsa första kapitlet i Superundersökarna.



Vi diskuterade hur man gör när man undersöker någonting. Hur gjorde vi egentligen när vi tog reda på mer om bläckfisken och atlasfågeln? Vi använde synen - tittade på bilder, och vi använde hörseln - lyssnade när Rebecca läste. Men det finns ju fler sätt att undersöka på. Snytkorven berättade att en superundersökare tittar, lyssnar, känner, luktar och smakar. Vi ska testa alla sätten!

/Rebecca Borg