En forskare är någon som vet väldigt mycket om en sak och som har som jobb att ta reda på mer om den saken. I ettan kan vi väldigt mycket om igelkott och vi bestämde oss att ta reda på ännu mer.

Trots att eleverna redan visste mycket kom de på att det var mycket de inte visste - till exempel undrade de om det finns igelkottar i Afrika som har jättelånga taggar, eller om det finns något djur som kan äta igelkottar. De undrade också om igelkotten kan bo i en tennissko. Ja, det var såklart en massa andra saker de undrade. Alla elevernas frågor kan du läsa här.

Nu har vi tillsammans tagit reda på svaren på nästan alla frågor eleverna hade och vi kom, fram till att:

• Det finns ett djur i Afika som ser ut ungefär som en igelkott och som har jättelånga taggar. Det djuret heter piggsvin och det är inte alls släkt med igelkotten. 
• Berguv, mårdar och rävar äter gärna igelkottar. 
• Igelkotten kan bo i Fridas tennissko (fast egentligen är Fridas sko inte en tennissko utan en joggingsko, men det kan kvitta tyckte vi).

Hur gjorde vi då?

Vi började med att titta på en film om igelkott. I den fick vi reda på ganska mycket. Det vi inte fick reda på med hjälp av filmen tog vi reda på med hjälp av en bok om igelkottar, svenska-djur.se och genom att googla. (När vi googlade hittade vi till Wikipedia)

Eleverna hade redan förra gången föreslagit olika sätt att ta reda på svaren på våra frågor och jag försökte få med alla sätt de föreslagit: titta på en film, googla, läsa i en bok, fråga någon och undersöka en igelkott. De två sista alternativen behövde vi inte använda, och det var tur eftersom igelkottarna inte hade vaknat ännu.

Till slut hade vi svaret på alla våra frågor utom en: Kan igelkotten bo i en tennissko? Det stod ingenstans. Eleverna kom dock fram till att det inte är vanligt att igelkottar bor i tennisskor, för i så fall skulle det ha stått någonstans.

- Men det betyder ju inte att det inte är möjligt, tyckte de.
- Nähä, sa jag. Hur tar vi då reda på om det är möjligt då?
- Det beror ju på hur stor tennissko det är. Och det beror på hur stor igelkotten är.
- Och hur tar vi reda på det då?, undrade jag.
- Vi vet ju redan hur stor en igelkott är. Det sa de i filmen. Den är mellan 20 och 30 cm lång.
- Hur långt är det då?
- Ungefär så här? (elev måttar med händerna)
- Jaha, och hur stor är en tennissko? undrar jag då.
- Det beror på. Min är liten och Fridas är stor. Den får kanske plats i Fridas sko.
- Vi kanske kan mäta Fridas sko.

Jag hämtar en linjal och vi mäter tillsammans Fridas sko. Den är 28 cm lång. Slutsatsen är att en liten igelkott får plats i skon, men inte en stor. Vi kommer också fram till att den skulle ha svårt att vända sig inne i skon och att Frida nog inte vill sätta ner foten i skon om det bor en igelkott i den.

Fortsättning följer...

/Rebecca Borg

Snytkorven säger att en forskare är någon som har "läst massor om det ämne de forskar kring, och sedan har de som arbete att ta reda på ännu mera. Forskare gör undersökningar av olika slag för att kunna förklara hur världen är och hur allt hänger samman."

Eleverna får fundera på vad det är att forska och vad man kan forska om; att forska är att ta reda på nya saker om någonting som man redan vet mycket om.

Eleverna i årskurs ett kan redan mycket om igelkottar. Vi börjar alltså med att forska om igelkott. (ett djur som alla barnen dessutom tycker är intressant och spännande) Eftersom det här är första gången provar på att forska i den här formen, gör vi det tillsammans i hela gruppen så att vi kan hjälpa varandra och diskutera oss fram till hur vi ska göra. Så småningom kommer vi att göra detta i mindre grupper med ett ämne som eleverna har valt själva. Poängen med uppgiften är att eleverna ska börja fundera och resonera kring informationssökning på ett tidigt stadium. Jag är noga med att hela tiden betona för eleverna att det är processen som är det viktiga - att vi arbetar med tema Undersöka och att igelkotten inte är det viktiga i sammanhanget. Det vi lär oss är att undersöka och resonera, att vi sedan lär oss mer om igelkott samtidigt är bara en bonus.

Vi arbetar med förmågorna:

• Analysförmåga - föreslå lösningar och förklara och påvisa samband.
• Kommunikativ förmåga -samtala, redogöra, formulera, resonera och redovisa
• Metakognitiv förmåga - tolka, värdera, välja mellan olika strategier, pröva och ompröva.
• Procedurförmåga (Förmåga att hantera information) - Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information och avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
• Begreppslig förmåga - förstå och använda begreppen undersöka, forska, information och fakta.

När vi läste i Superundersökarna nu senast pratade Emma och Snytkorven om vem man kan fråga om man vill ta reda på någonting. Så klart är det bäst att fråga någon man tror vet mycket om ämnet.


Vi pratade vidare om detta i klassen och kom fram till att olika människor vet helt olika saker.

• Om du vill veta hur man bygger ett hus är det bra att fråga en snickare. 
• Om du vill veta mer om ishockey kan du fråga en hockeyspelare eller en hockeytränare (kanske vi kan fråga Saras sambo för han är hockeyspelare). 
• Om du vill veta mer om hur det är i Somalia kan du fråga någon som har varit i Somalia (till exempel Jowericas moster, eller Ahmeds pappa för de har varit i Somalia). 
• Om du vill ta reda på allt om giraffer kan det vara bra att fråga en som jobbar på en djurpark.

Sedan berättade Snytkorven för Emma vad en forskare gör:

"Det finns också vuxna forskare. De har ofta läst massor om det ämne de forskar kring, och sedan har de som arbete att ta reda på ännu mera. Forskare gör undersökningar av olika slag för att kunna förklara hur världen är och hur allt hänger samman."

Vi funderade på vad vi skulle vilja forska om. Klassen gjorde tillsammans en tankekarta på alla saker man skulle kunna forska om.

/Rebecca Borg

Under en av föreläsningarna på Framtidens lärande fick jag en idé. Det var en bild som visualiserade och åskådliggjorde Napoleons fälttåg genom Europa. Kontexten var att grafiska representationer kan göra väldigt komplexa och tunga händelser betydligt mer åtkomliga,



Men här gjorde jag en annan association, till en webbcomic (ungefär seriestripp på nätet) av Randall Munroe som går att läsa här. I strippen (om man nu kan kalla det här en seriestripp) spårar Randall Munroe resan för de viktigaste karaktärerna ur till exempel Sagan om Ringen utifrån när olika karaktärers vägar korsas eller löper parallellt under ett tag. Ta en titt på den innan du läser vidare så att konceptet sjunker in ordentligt.

Det här sättet att spåra och visualisera bokkaraktärer skulle vara ett utmärkt sätt att träna läsförståelse med eleverna, speciellt vad gäller begrepp som parallellhandling, tidslinje och hopp i tiden. Tänk en Lasse-Maja-deckare av Martin Widmark där de misstänkta, offret och huvudpersonen finns med. I vilken ordning händer allt i boken? Vilka besöker Lasse och Maja först? Hände något innan det som händer på bokens första sida?

Givetvis är konceptet också applicerbart på film eller drama. Exemplen på xkcd bygger alla på filmer eller filmatiseringar av kända böcker. Men som skolbibliotekarie är boken ett naturligt användningsområde åtminstone för mig.

Så här kan vi använda denna idé:

• Göra en gemensam visualisering från en högläsningsbok på stort papper i klassrummet eller på nätet.


• Göra enskilda visualiseringar som del i läsprojekt, eller som alternativ till traditionell bokrecension eller bokredovisning.


• Behandla visualiseringen som en historisk källa och titta på en förberedd utan att någon i klassen läst boken. Försök att lista ut så mycket som möjligt av handlingen utifrån denna begränsade mängd data.

/Eric Haraldsson

I mitt eftermiddagsseminarium på Framtidens lärande fick jag möjligheten att lyssna på Hülya Basaran och Tina Tenggren från Kronan i Trollhättan. De berättade om hur de arbetat med att blogga i förberedelseklass. Jag var mycket nyfiken på detta eftersom jag själv jobbar på Bokelundskolan som har ungefär 98% elever med annat modersmål än svenska.

"Går det verkligen att skriva texter och publicera på Internet med elever som har så lite svenska?" undrade jag lite i min enfald. Så klart att det går! Hülya berättade att utgångspunkten för bloggandet var att utskrifterna inte fungerade från alla datorer och att hon tröttnade på att springa runt med USB-minne och samla in texter. Tyckte mycket om att man sedan när man väl fått upp en blogg märkt att det gick att göra så mycket mer med bloggen än att bara ersätta utskrifter!

Man hade på ett föräldramöte frågat om det var okej att lägga ut bilder på eleverna på bloggen. Sånt kan ju alltid vara lite känsligt. Alla hade dock visat sig väldigt positiva och till och med bett om hjälp att lägga ut bilderna på Facebook så att familjemedlemmar och släktingar i hemlandet kunde se vad barnen var med om i Sverige.

Det går också att översätta bloggen med hjälp av Google Translate direkt på sidan. Det blir såklart inte perfekt, men oftast tillräckligt bra för att andemeningen går fram.

Barnen hade också uttryckt att de ville träna mer svenska hemma, så då har man länkat till material från Digitala spåret om till exempel kläder. Då kan barnen öva tillsammans med sina föräldrar, som kanske också håller på och lär sig svenska. Så enkelt att alla borde göra det!

Efteråt pratade jag lite med Hülya och hennes rektor om möjligheter till utbyte mellan våra ganska sällsynta skolor. Hoppas att det kan bli något bra av det snart!

Vi har ingen förberedelseklass på varken Arabyskolan eller Bokelundskolan, men jag fick ändå idéer till vad vi skulle kunna göra med våra språksvagare elever.

• Vi borde länka till, och göra tillgängliga, övningar som barn och vuxen kan träna på tillsammans


• Man kan låta en ekorr-Voki läsa upp en faktatext om ekorre via talsyntes


• Digitala spåret har många bra övningar


• Ett upplevt problem med skrivare kan vändas till gränslösa lärandesituationer

Gå in och läs bloggen Förberedelseklassen här