Fredagen den 17 augusti ska många av oss lyssna på Ruben Puentedura i Katedralskolans aula. Puentedura kommer att föreläsa om SAMR-modellen. SAMR står för fyra olika utvecklingsnivåer i IKT-användningen.

Ola Henningsson har använt Go!animate och gjort en film där han förklarar SAMR-modellen. Titta gärna på den före föreläsningen.

/Rebecca Borg

Trello är ett verktyg i form av en sida på nätet som hjälper dig att bryta ner ett större projekt i mindre delar.

Säg att man, som i vårt fall, håller på att förbereda en föreläsning. Man vet ungefär vad man vill åstadkomma, men vill samla alla praktiska moment för att få en överblick hur man skall göra. Vilka foton och skärmdumpar behöver tas? Vilka referenser behöver vi se över? Hur skall materialet till åhörarna se ut? Här hjälper Trello mycket!

Hela verktyget bygger på kort med aktiviteter, till exempel "Gör ett fotomontage för att visa bibliotekslokalen". Kortet kan placeras i tre kategorier: Att göra, gör, och har gjort. På varje kort går det att skriva kommentarer, lägga in ytterligare checklistor och andra saker.

Det här skulle såklart gå att göra utan stöd av vare sig Trello eller dator, men de stora fördelarna med att använda denna digitala variant är att du kan bjuda in andra till ditt projekt. Möjligheterna till effektivt samarbete maximeras och risken för dubbelarbete blir med ens minimal. Det går också enkelt att dela upp ansvaret och märka upp varje kort, eller underkategori, med namn. Korten kan också färgkodas för att ytterligare underlätta överblicken.

Det blir också väldigt tydligt hur mycket som finns kvar att göra och det är svårare att glömma bort någon aspekt och sedan komma på den i sista minuten.

Trello fungerar bäst på en dator men finns även som en, något begränsad, applikation till iPhone och iPad. Den verkar i dagsläget tyvärr inte finnas för androidenheter.

Vi har bara testat att arbeta två personer i Trello, och båda två har varit vuxna. Jag kan dock se potential i att använda Trello i en klass, antingen individuellt eller kollektivt, för att åskådliggöra vad man behöver åstadkomma under ett tema. Man kanske tränar på informationssökningsprocessen och låter eleven bocka av saker som "Formulerat frågeställning", "Sökt information" och "Gjort en tankekarta".

Den här potentialen ser jag för Trello i skolan:

• Planera ett tema, antingen själv eller med kollegor


• Ge ett stöd för eleverna i deras studieteknik och få koll på deras process


• Som verktyg i grupparbeten. Har gruppen fått med alla delar? Blir arbetsfördelningen rättvis?

/Eric Haraldsson

Under de senaste veckorna i allmänhet och under framtidens lärande i synnerhet har jag blivit varse vilken otroligt kraftfull källa till idéer och inspiration Twitter är. Twitter är, väldigt sammanfattat, en sida där miljoner människor skriver små korta texter på maximalt 140 tecken. Som användare kan du följa personer du tycker säger något intressant och andra personer kan följa dig.

Den senaste tiden har jag därför, när jag har fem minuter över, gått in och tittat på vad de jag följer har att säga och det är nästan alltid något givande.

Men på konferensen Framtidens lärande visade Twitter en annan potential. Plötsligt var mina inlägg från alla montrar, seminarier och föreläsningar en del i ett mycket större flöde. Ett perspektiv bland många andras. Att kunna höra andras tankar om både de programpunkter man själv var med om och de som man annars missat helt gav en betydligt mer komplett bild.

Att sedan dessutom kunna tacka föreläsarna via Twitter och föra en fortsatt dialog där är också en välkommen bonus. Man kan såklart göra detsamma via mail, men transparensen i Twitter gör att andra som undrat eller velat säga samma sak, eller för den delen har svar på frågor ingen av de andra inblandade kan besvara, har möjlighet att haka på samtalet.

Så här kan vi ta vara på möjligheterna med Twitter inom vår skolorganisation

• Personalen kan twittra idéer till varandra under en gemensam Hashtag (etikett). Till exempel #Arabyskolan eller #Bokelundskolan. Ofta tipsar jag en eller två arbetskamrater om något jag hittat, när det kanske är arbetskamrat 3 som hade behövt det allra mest. Sprid kunskap och sprid idéer.
• Skapa enkla, kravlösa, nätverk mellan skolor. Många ämneslärare är den enda i sitt ämne på en skola. Desto viktigare då att kunna bolla, inspireras av och inspirera andra på andra skolor. Precis lika lätt på kommunnivå som på global nivå.
• Uppmuntra eleverna att dela erfarenheter och att reflektera över sitt lärande. Boksamtal över Twitter går alldeles utmärkt, vi har redan provat!

Och förresten: Om någon vill följa, eller kontakta, mig på Twitter så finns jag på twitter.com/ericbokelund

/Eric Haraldsson

På onsdageftermiddagens föreläsning på Framtidens lärande pratade Erik Fichtelius på UR om det stora utbud av filmer som kommer att finnas till hösten. Anledningen till att man kan lägga ut alla dessa filmer är att man har fått till något nytt upphovsrättsligt avtal. När han pratade om det där med upphovsrätten visade han en film om Creative Commons gjord av barn i åk 4. Jag blev nyfiken på filmen och letade upp den. Filmen var publicerad på en blogg som var ett av bidragen i årets Webbstjärnan.

Här är filmen:
Creative Commons

Bloggen ser ut så här:
Klassrumsnytt.se

På bloggen hittade jag också ett intressant inlägg om upphovsrätt:
Upphovsrätt på Klassrumsnytt.se

Så här tänker jag att vi kan använda detta:

• Filmen och blogginlägget kan vi använda när vi undervisar våra elever om vad upphovsrätt är och varför vi behöver tänka på det.


• Eleverna gör egna filmer som kompletterar de texter de skriver till SkolFakta. De får arbeta mer med upphovsrätten och de bidrar med någonting som andra kan använda.

/Rebecca Borg

På tisdag eftermiddag gick jag på ett seminarie med det bästa från BibMeet. Tanken bakom BibMeet är att lyfta fram resurser från Skolbiblioteken. Man hade plockat ihop några höjdpunkter från detta.

Wiki Loves Monuments

Först ut var Einar Spetz, wikipedian och bibliotekarie på Östra reals gymnasium i Stockholm. Han berättade om Wiki loves monuments, som är en fototävling arrangerad av Wikimedia. Tävlingen är avslutad för i år men kommer att komma tillbaka till hösten. Frågan Einar Spetz ställde sig var: Hur kan bilderna användas i skolor och hur kan lärare använda wikimediaprojektet i skolan?

Freedom of panorama innebär att man kan fotografera monument och byggnader och ladda upp dessa på nätet. Det är tack vare freedom of panorama som vi kan gå ut på Wikimedia Commons och hitta bilder på kända byggnader och statyer.

Har du någonsin funderat på vem som fotograferar för wikipedia? Det är helt vanliga människor som bidrar med sina egna bilder. Vi kan också bidra. Om vi arbetar med Wikimedia Commons i skolan får vi möjlighet att på ett naturligt sätt tillämpa upphovsrätt i praktiken, lära mer om creative commons samt ta och använda fria bilder på internet - men också dela med oss av våra egna.

Einar Spetz arbetar visserligen med äldre elever, men jag tror ändå att det är mycket vi skulle kunna göra kring detta. Här är en idé:

I ämnet historia ingår att arbeta med hemortens historia och vad närområdets byggnader och platser kan berätta om levnadsvillkor under olika delar av historien. Vi skulle kunna:

• Ta reda på vilka monument vi har i och omkring Växjö.


• Lära mer om dessa, gå ut och fotografera och sedan ladda upp fotografierna på Wikimedia Commons där fler kan använda och ha nytta av dem.

Digitala boksamtal : ett projekt med entreprenöriellt tänkande

Sofia Malmberg, bibliotekarie och Teo Graner, it-pedagog, från Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm berättade sedan om sitt projekt kring digitala boksamtal. Projektet genomfördes i åk 5 och man samarbetade med förlag, tryckeri och bokhandel.

Alla elever i klassen läste en gemensam bok. Denna bok gjorde de sedan blogginlägg om. Blgginläggen skrevs utifrån vissa förutbestämda frågor. Den gemensamma boken var Jack och fågelskrämman av Philip Pullman
Innan eleverna började blogga pratade man om netikett och vad man får och inte får göra på Internet. Parallellt med bokläsningen arbetade man med bokens väg från förlag till bokhandel. Man tittade på filmer om till exempel boktryckarkosten och böckernas historia. Detta gjorde man för att sätta in studiebesöken hos tryckeri och bokhandel i en historisk kontext.

De som gjort de flesta och bästa blogginläggen vann en intervju med en författare.

Vi har redan tidigare arbetat med boksamtal och reflektion kring böcker lite mer ingående i just åk 5, så detta temat passar ju oss ganska väl. De saker jag önskar att vi tar med oss till nästa läsår är:

• Att arbeta med bokens väg i samband med ett lästema.


• Att blogga om böcker.


• Att trycka mer på netikett i samband med arbete på nätet.

Här kan du själv titta på föredraget

Dog Mozart i en båtolycka och kan man växa några centimeter i rymden?

Hur bibliotekarie och IT-pedagog på Adolf Fredriks musikklasser arbetar med källkritik i år 6 handlade nästa miniföreläsning om.  Det var Lotta Metcalfe som stod för den.

Hon berättade om hur de arbetar med källkritik utifrån den inte länge så nya läroplanen.

Det jag fastnade mest vid här var ett par saker:

Det första passet med eleverna diskuterade de vad Internet är? Att skvaller och rykten uppstår lätt och snabbt på Internet. Att det inte finns någon som sorterar och värderar informationen på Internet. De brukade dessutom visa ett fotografi på Internet - att allt är ihopkopplat. Att Google bara är en vägvisare och att Internet inte tänker åt dig:

Caution, this machine has no brain - use your own
Kan man kanske sätta såna skyltar på alla elevernas datorer, innan man delar ut dem?!

Här kan du själv titta på föredraget

Och här kan du läsa mer om hur de undervisar i källkritik på Adolf Fredriks Musikklasser

/Rebecca Borg

 

Mitt första seminarium på årets Framtidens Lärande var eTwinning - Shakespeare and Friends med Birgitta Flodén, som vann årets eTwinning-pris för sitt projekt.

eTwinning är ett program inom Internationella Programkontoret som erbjuder möjligheter att samarbeta digitalt med andra skolor i Europa.

Birgitta Flodén hade i sitt projekt samarbetat med en lärare och klass på King Edward VI School i Stratford Upon Avon. Ämnet blev därmed ganska självskrivet.

Elever och lärare kommunicerade med hjälp av blogg och chat på eTwinning.net. Där finns både formella och informella kontaktforum. Till exempel finns det en "getting-to-know-you-blogg" och ett lärarrum samt en lärardagbok för dokumentation. Birgitta berättar att hon och den brittiska läraren även kommunicerade ganska mycket via mail när de planerade sin verksamhet.

Vi har länge funderat på det här med internationellt samarbete, men inte riktigt kommit igång. Det jag känner är fördelen med eTwinning är att det kan vara hur litet eller hur stort som helst. Man behöver inte ha ett jätteprojekt på gång för att vara med. Dessutom får man hjälp med kontakterna. En sak som har gjort att vi inte riktigt har kommit igång är att vi inte har vetat hur vi skulle få kontakt med skolor i andra länder, men här har vi lösningen.

Om du vill läsa mer om projektet Shakespeare and Friends kan du titta här

Om du är intresserad av eTwinning kan du läsa mer här

/Rebecca Borg

I mitt eftermiddagsseminarium på Framtidens lärande fick jag möjligheten att lyssna på Hülya Basaran och Tina Tenggren från Kronan i Trollhättan. De berättade om hur de arbetat med att blogga i förberedelseklass. Jag var mycket nyfiken på detta eftersom jag själv jobbar på Bokelundskolan som har ungefär 98% elever med annat modersmål än svenska.

"Går det verkligen att skriva texter och publicera på Internet med elever som har så lite svenska?" undrade jag lite i min enfald. Så klart att det går! Hülya berättade att utgångspunkten för bloggandet var att utskrifterna inte fungerade från alla datorer och att hon tröttnade på att springa runt med USB-minne och samla in texter. Tyckte mycket om att man sedan när man väl fått upp en blogg märkt att det gick att göra så mycket mer med bloggen än att bara ersätta utskrifter!

Man hade på ett föräldramöte frågat om det var okej att lägga ut bilder på eleverna på bloggen. Sånt kan ju alltid vara lite känsligt. Alla hade dock visat sig väldigt positiva och till och med bett om hjälp att lägga ut bilderna på Facebook så att familjemedlemmar och släktingar i hemlandet kunde se vad barnen var med om i Sverige.

Det går också att översätta bloggen med hjälp av Google Translate direkt på sidan. Det blir såklart inte perfekt, men oftast tillräckligt bra för att andemeningen går fram.

Barnen hade också uttryckt att de ville träna mer svenska hemma, så då har man länkat till material från Digitala spåret om till exempel kläder. Då kan barnen öva tillsammans med sina föräldrar, som kanske också håller på och lär sig svenska. Så enkelt att alla borde göra det!

Efteråt pratade jag lite med Hülya och hennes rektor om möjligheter till utbyte mellan våra ganska sällsynta skolor. Hoppas att det kan bli något bra av det snart!

Vi har ingen förberedelseklass på varken Arabyskolan eller Bokelundskolan, men jag fick ändå idéer till vad vi skulle kunna göra med våra språksvagare elever.

• Vi borde länka till, och göra tillgängliga, övningar som barn och vuxen kan träna på tillsammans


• Man kan låta en ekorr-Voki läsa upp en faktatext om ekorre via talsyntes


• Digitala spåret har många bra övningar


• Ett upplevt problem med skrivare kan vändas till gränslösa lärandesituationer

Gå in och läs bloggen Förberedelseklassen här

Det första valbara seminariet jag var på höll Fredrik Ajell från Kungsbacka i. Han berättade om Kungsbackas erfarenheter efter ett år med en-till-en-satsning. Och nyckelordet var just det - Satsning.

En glad överraskning var att man på flera skolor i Kungsbacka hade heltidsanställda IT-pedagoger som, åtminstone i teorin, bara arbetade med pedagogisk IT-utveckling i skolan. I Växjö är lösningen i dagsläget ganska olika mellan skolor, men hos de flesta är IT-pedagoguppdraget något som är tänkt att rymmas inom den ordinarie tjänsten.

Något annat man gjort väldigt bra i Kungsbacka är att man lagt mycket tid på fortbildning och utbildning med en kommungemensam strategi. Utgångspunkten för varthän man strävar med sitt IT-användande är Ruben Puenteduras SAMR-modell och för att komma uppåt i denna modell har man anordnat ett slags kommunkonferens med valbara seminarier om IKT och pedagogik för alla pedagoger. I skolstarten har sedan pedagogerna spridit vad de lärt sig till eleverna i ett liknande format i form av en temadag.

Till tråkigheterna hörde att datorerna även i Kungsbacka gått sönder i lite större utsträckning än man räknat med. Problem som känns igen mer än väl från Växjö. Det som är bra är att vi i Växjö i dagsläget testar ganska många olika enheter, vilket inom något år borde göra att vi kan jämföra reparationskostnader och reparationstider mellan både två olika modeller av PC, en sorts Mac och iPad.

Tack Fredrik för en givande presentation och hoppas vi kan införliva några av era idéer även hos oss. Konkreta idéer vi skulle kunna genomföra utan att tillföra extra resurser är:

• IKT-dag med valmöjligheter för alla en-till-en-pedagoger


• Uppstartsdag på skolorna med program, mail, backup och festligheter

Fredrik Ajell twittrar under kontot @FredrikAjell och man kan hitta mer från Kungsbackas IT-pedagoger på deras blogg