Under sommaren har jag varit ledig, men en jobbrelaterad sak har jag varit extra sugen och nyfiken på - Potentialen hos det omvända klassrummet. Den teoretiska dimensionen kring omvänt klassrum, eller Flipped Classroom, har jag skrivit om tidigare, men hur kan det gå till rent praktiskt? Här har jag börjat experimentera!

Jag vill återigen poängtera att poängen med omvänt klassrum inte är att eleverna lär sig genom filmer. Poängen är vad de genom att de lärt sig genom filmerna sedan kan uträtta i klassrummet. Jag har därför skapat följande upplägg:

Som skolbibliotekarie vill jag att mina elever skall behärska informationssökningsprocessen, från ämnesval till källförteckning. Bryter vi ner detta i mindre beståndsdelar kan lämpligt mål för en elev i årskurs 4 exempelvis vara:

• Att med hjälp av en tankekarta utveckla min förmåga att ställa frågor och reflektera kring vad jag redan vet och vad jag kan ta reda på.

Så hur gör jag filmen?

Educreations är en app (alltså ett nedladdningsbart program) till iPad för att spela in instruktionsfilmer. Applikationen är gratis och erbjuder en tom vit yta, inte olik en Whiteboard, där man sedan kan rita och spela in ljud direkt bara genom att trycka på inspelningsknappen. Här håller jag sedan en genomgång som svarar mot målet för lektionen. Så här kan det se ut

Lite ovant är det att skriva för hand på en iPad, så jag har också experimenterat med att filma där jag skriver för hand. Detta gjordes på enklast möjliga sätt:

1. Stapla en trave böcker ovanpå varandra
2. Lägg iPaden högst upp med kameran riktad neråt över kanten på böckerna
3. Lägg ett papper under
4. Spela in filmen
5. Ladda upp filmen till Youtube (vilket kan låta krångligt för den ovane, men det är superenkelt med iPad)

Här har jag inte gjort någon färdig genomgång, utan bara en demonstration.



Men under lektionen då?

Genom att eleverna sett filmen innan lektionen börjar kan de direkt vid lektionsstarten börja göra sina tankekartor utifrån vad de redan vet om djuret de har valt. Vi är en En-till-en-skola så vi behöver inte ora oss över om eleverna har tillgång till genomgången hemma.

De behöver inte vänta på någon av de andra eleverna.

De behöver inte lyssna på någon genomgång, de kan jobba direkt. Hela lektionen.

Jag kan ge eleverna stöd och svara på deras frågor. Hela lektionen.

Åtminstone är det så här jag föreställer mig det. Det här är en hypotes jag inte personligen provat ännu. Men den förefaller rimlig, och jag har svårt att se några potentiella risker. Potentiella vinster ser jag däremot i överflöd och då vore jag en rätt neslig pedagog om jag inte ens gjorde ett försök.

/Eric Haraldsson

Ibland kan det vara svårt att koncentrera sig på det man ska läsa på en webbsida, eftersom det finns så mycket som blinkar och en massa olika menyer som stör. Dessutom kan texten ibland vara liten och kolumnerna breda. Detta gör att våra elever får svårt att läsa texterna på till exempel NE.se och Wikipedia, för att inte tala om tidningsartiklar.

På Bokelundskolan har vi börjat skriva egna artiklar på en wiki med arbetsnamnet SkolFakta. Vi ville skapa en sida med artiklar skrivna av barn för barn, och samtidigt ha möjlighet att arbeta med viktiga saker som insamlande av information, källkritik, upphovsrätt och kamratbedömning. Men även de här texterna kan vara en aning svårtillgängliga eftersom texten blir både liten och bred.

Tur då att det finns verktyg som kan hjälpa oss att åtgärda problemet. Till webbläsaren Google Chrome kan du prova tilläggen iReader och Clearly. De fungerar lite olika och på olika texter, därför har jag båda. Det de i korthet gör är att de skalar bort allt onödigt från sidan och förstorar texten så att det blir enklare att läsa.

Gör så här:

• Om du inte redan har Google Chrome på din dator behöver du ladda ner det. Det gör du här.


• Öppna Google Chrome och leta upp det här blogginlägget,


• Klicka här för att installera Clearly. Klicka på Lägg till.


• Klicka här för att lägga till iReader. Klicka på Lägg till.

Om du vill leta efter fler bra tillägg kan du kolla på Chrome Web Store

/Rebecca Borg

Om man följer amerikanska utbildningstwittrare på... Twitter så har det skrivits väldigt flitigt om "Flipped Classrooms". En vedertagen översättning verkar ännu inte finnas på svenska. Man kan tänka sig "Det omvända klassrummet" eller, som i Skolverkets reportage "Det upp-och-nervända klassrummet" även om det är lite halvjobbigt att säga.

Undrar vad det omvända klassrummet är för något ger Skolverket i länken ovan en ganska bra beskrivning. I korthet innebär det att läraren genom instruktionsfilmer tillgängliggör lektionsgenomgångarna, föreläsningarna, på nätet. I idealscenariot ser eleverna filmerna hemma och kommer därför förberedda till lektionen. Därigenom frigörs tid för läraren att stötta eleverna med problemlösningen som de annars skulle riskera att köra fast med hemma. De elever som inte förberett sig kan se filmen på lektionen, men får då istället arbeta mer hemma med det de inte hinner med under lektionstid.

För oss på skolor med ett stort antal språksvaga elever öppnar sig dessutom möjligheten för de elver som behöver att lyssna och titta på genomgången flera gånger. Dessutom behöver inte de elever som har lätt för sig i onödan lyssna på genomgångar utan kan prioritera sin tid bättre.

Vill man veta hur man går till väga rent konkret skriver Daniel Barker utmärkt om det på sin blogg. Hade jag varit lärare hade jag definitivt provat det här. Undrar om idén på något sätt är applicerbar på skolbiblioteksverksamhet?

Så här kan vi använda det omvända klassrummet på våra skolor

• Ett ämneslag på högstadiet kan dela upp inspelningarna av genomgångar mellan sig för att spara tid


• Eleverna har alla möjlighet att ta del av genomgångarna genom en till en-datorerna


• Resurssvaga elever kan se genomgångarna flera gånger och får mer hjälp av läraren i klassrummet istället för att köra fast hemma.


• Resursstarka elever slipper lyssna på genomgångar de inte behöver

/Eric Haraldsson

Det första valbara seminariet jag var på höll Fredrik Ajell från Kungsbacka i. Han berättade om Kungsbackas erfarenheter efter ett år med en-till-en-satsning. Och nyckelordet var just det - Satsning.

En glad överraskning var att man på flera skolor i Kungsbacka hade heltidsanställda IT-pedagoger som, åtminstone i teorin, bara arbetade med pedagogisk IT-utveckling i skolan. I Växjö är lösningen i dagsläget ganska olika mellan skolor, men hos de flesta är IT-pedagoguppdraget något som är tänkt att rymmas inom den ordinarie tjänsten.

Något annat man gjort väldigt bra i Kungsbacka är att man lagt mycket tid på fortbildning och utbildning med en kommungemensam strategi. Utgångspunkten för varthän man strävar med sitt IT-användande är Ruben Puenteduras SAMR-modell och för att komma uppåt i denna modell har man anordnat ett slags kommunkonferens med valbara seminarier om IKT och pedagogik för alla pedagoger. I skolstarten har sedan pedagogerna spridit vad de lärt sig till eleverna i ett liknande format i form av en temadag.

Till tråkigheterna hörde att datorerna även i Kungsbacka gått sönder i lite större utsträckning än man räknat med. Problem som känns igen mer än väl från Växjö. Det som är bra är att vi i Växjö i dagsläget testar ganska många olika enheter, vilket inom något år borde göra att vi kan jämföra reparationskostnader och reparationstider mellan både två olika modeller av PC, en sorts Mac och iPad.

Tack Fredrik för en givande presentation och hoppas vi kan införliva några av era idéer även hos oss. Konkreta idéer vi skulle kunna genomföra utan att tillföra extra resurser är:

• IKT-dag med valmöjligheter för alla en-till-en-pedagoger


• Uppstartsdag på skolorna med program, mail, backup och festligheter

Fredrik Ajell twittrar under kontot @FredrikAjell och man kan hitta mer från Kungsbackas IT-pedagoger på deras blogg