Vad är ReadKeeper?

Korta svaret

ReadKeeper är ett sätt att lyfta fram allas vår dagliga läsning. Det kan vara böcker, artiklar eller andra sorters texter. Det finns ingen app, ingen hemsida, ingen statistik och inga användarkonton.

Men vi låtsas tillsammans som om allt det där fanns!

För att använda Readkeeper skriver du helt enkelt en Tweet enligt följande format:
Jag läste just "[Bokens/Artikelns/Textens titel]" i X minuter via @ReadKeeper #ReadKeeper

Det kan till exempel se ut så här:
Jag läste just "Boktjuven" i 22 minuter via @Readkeeper #Readkeeper

Givetvis är det helt tillåtet att även bifoga foto på texten eller dig själv läsandes.

Bakom ReadKeeper står Eric Haraldsson, en skolbibliotekarie och, framför allt, läsare i Växjö.

Långa svaret

Kommer vid upplevt behov av ett längre svar.

Stafettskrivning på Centrumomådet


Inför julen 2013 gjorde biblioteken på Centrumskolan och Ringsbergskolan en författarjulkalender på nätet. Varje dag uppmärksammades en ny författare i kalendern. Den blev mycket uppskattad och använd på skolorna. Intresset för författare och deras böcker ökade markant både hos lärare och elever.

Så.. tänkte vi.. då måste vi göra detta igen. men inte kan vi vänta ända till nästa år. VI får ha någon slags vårkalender också. kanske en nedräkning inför sommaren. Efter en del spånande kom vi fram till att vi skulle räkna ner till Världsbokdagen den 23 april.

Men.. vad skulle vi göra. Inte samma sak igen. Författarporträtten kan vi spara till jul.

En skrivarstafett blev det istället - där tanken är att vi ska framhäva barnens författarskap. Idag skrivs kapitel sju i den spännande historien om Olle. Historien skrivs av 28 klasser och sex barn- och ungdomsboksförfattare tillsammans, och det är just nu olidligt spännande.

Läs berättelsen på centrumstafett.blogspot.se.

/Rebecca Borg



Lässtrategier och boksamtal med Mårten Melin

I Centrumskolans 5A och 5B har vi sedan i november läst böcker av Mårten Melin. Eftersom skolan nyligen hade författarbesök av honom fanns det två klassuppsättningar. Den ena var Svarta kängor med gul söm och den andra Förvandlad. Två ganska olika böcker av samma författare, men bokens innehåll och tema var här inte det viktiga, mer än att innehållet skulle vara spännande och bra då förstås.

 

Bibliotekarien har träffat klassen en gång i veckan för högläsning. Alla elever har ett eget exemplar av boken att följa med i. Mellan varje kapitel gör vi ett stopp för att fundera över något. Utgångspunkterna i dessa funderingar är dels tankar om lässtrategier från Barbro Westlunds Att undervisa i läsförståelse och dels Aidan Chambers modell för boksamtal. Kapitlen i båda böckerna är ganska korta, så vi får gott om tid att pausa, förutse, sammanfatta, ifrågasätta och reflektera. Utan att klocka oss skulle jag gissa att fördelningen mellan samtalen, som förs i helklass, och högläsningen ligger på ungefär hälften vardera.

Det är svårt att avgöra vem som följer ett resonemang bäst. En del pratar mycket och delar gärna med sig, en de sitter tysta men är kaske oerhört aktiva i sina tankar. För att alla ska få möjlighet att verbalisera sina tankar låter vi alla skriva på små Whiteboardtavlor. Det kan vara kontrollerande miniuppgifter kring lässtrategierna som sammanfattningen "Vilka var de tre viktigaste sakerna som hände i kapitlet?" eller förutsägelsen "Nästa kapitel heter X. Vad tror du kommer att hända?" Jag som bibliotekarie visar sedan hur jag tänker och hur jag löser samma uppgift. Frågorna kan också vara mer av boksamtalskaraktär: "Vad tyckte du bäst om i det här kapitlet?" eller "Påminner det vi läste dig om någon annan text?"

Men vi läser inte bara en gång i veckan. Under tiden jag som bibliotekarie inte är i klassrummet arbetar man vid tillfälle vidare, antingen med högläsning eller egen tyst läsning där alla läser samma kapitel, och funderar över lässtrategierna.

Läsförståelsestrategier

På Skolforum 2013 har man lagt stort fokus på läsförståelsestrategier och projektet "En läsande klass". Jag har varit och lyssnat på två föreläsningar med och av representanter från projektet. 

Till att börja med kan jag konstatera att mycket av det man pratar om är sådant som jag som bibliotekarie har arbetat med i många år, men utan att ha satt ord på det och utan någon riktig ordning.
Barbro Westlunds teorier kring läsförståelsestrategier och "En läsande klass" ger verktygen att bli lite tydligare med vad det är jag egentligen gör. Och en spark i baken att göra detta MER.


Jag var och lyssnade på Marie Trapp från Råby Skola i Nyköping och tre stycken Malin från Sätraskolan utanför Stockholm. De är allihop medförfattare till studiehandledningen och har arbetat ett antal år med lässtrategierna.


Läsning består av tre delar - avkodning, förståelse och motivation. Vi är bra på att arbeta med avkodning i den svenska skolan, men sämre på läsförståelse och motivation. Man tror (eller arbetar ofta efter teorin) att när man väl kan avkoda kommer läsförståelsen automatiskt. För att illustrera att så inte är fallet brukar Marie läsa en text på finska med sina barn Med intonation och inlevelse. Sedan frågar hon om de förstod. Det blir då ganska tydligt att avkodning och läsförståelse inte alls hänger ihop.


Malin, Malin och Malin pratar om vad en god läsare gör. De konstaterar att en god läsare:

  • Reglerar sin läsning och förståelsen. 
  • Stannar upp och läser om. 
  • Ligger steget före och förutspå. 
  • Är inte passiv. 
  • Engagerar sig känslomässigt i texten.
  • Anpassar sin läsning efter texttyp
Ju äldre eleverna blir desto viktigare är det att de kan använda läsningen som ett redskap för att lära sig. De behöver kunna analysera, jämföra, bedöma, sortera, värdera och kritiskt granska det de läser. Men hur når man dit då?
I de här pedagogernas klasser arbetar man efter tre metoder som alla har sitt ursprung i USA.

RT (Reciprocal Teaching)
Det gemensamma samtalet om texten skapar förståelse. I RT-metoden arbetar man med så kallade läsfixare. På Råby Skola och Sätraskolan har man fem stycken läsfixare. Dessa fem introduceras för barnen en i taget.

De fem läsfixarna är:
  • Spågumman - att förutsäga
  • Detektiven - att klargöra
  • Reportern - att ställa frågor
  • Konstnären - att levandegöra/se inre bilder
  • Cowboyen - att sammanfatta
TSI (Transactional Strategy Instruction) 
Att "tänka högt" när du högläser för att visa eleverna hur du använder läsförståelsestrategier.


QtA (Questioning the Author)
Att ifrågasätta textens auktoritet.

Redan i förskoleklass börjar man modellera strategier. Då främst genom högläsning.
Man undervisar i lässtrategier 30 minuter varje dag hela läsåret. Mest arbetar man i helklass eller mindre grupper. Läsförståelseutveckling sker aldrig ensam, utan man arbetar hela tiden tillsammans med gemensamma texter. Alla olika sorters texter arbetas med i läsförståelsearbetet - berättelser, faktatexter, dikter, sånger, instruktioner...


Marie betonar att textsamtalet är oerhört viktigt. Därför gäller det att undervisningen inte blir instrumentell. Diskussioner behöver få ta fart och ta plats. Det går alltid att knyta ihop i slutet och sammanfatta vilka strategier som använts i samtalet. Malin, Malin och Malin är tydliga med att vi inte ska plocka bort tystläsningen. Den är viktig. Men tystläsningen ska inte användas som ett sätt att utveckla läsförståelse.

Om du vill veta mer:
En läsande klass
Råby skolas blogg

Barbro Westlund - Att undervisa i läsförståelse
Monica Reichenberg - Vägar till läsförståelse
Elisabeth Arnbak - Läsning av faktatexter

Metoderna som nämns ovan är bara några av de metoder som används i amerikanska skolor. Om du vill få tips på fler kan du gå in på sidan Readingrockets.org.

Där finns det förresten en speciell flik för skolbibliotekarier:

/Rebecca Borg

Historien om ett bibliotekslån

Snirklig väg

Igår twittrade jag följande:

Känslan när cool gymnasieelev vill låna bok, sen berättar att hon "bara skojjade" för hon "läser inte". 5 min senare har hon lånat. #seger
Flera uttryckte intresse kring vad som hände under de fem minuterna och vilken boken var, så jag tänkte redogöra lite för denna min lilla vardagsseger.

Jag har nyligen blivit gymnasiebibliotekarie på Teknikum i Växjö, efter att ha varit skolbibliotekarie på Arabyskolan (7-9) och Bokelundskolan (F-6). Jag har alltså inget större grepp om bibliotekets bestånd mer än att det till ganska stor del utgörs av böcker som står i s.k. bokhyllor.

En tjej uppehåller sig i biblioteket. Jag känner igen henne, hon har gått på Arabyskolan. Hon var en elev man lade märke till, ganska högljudd, inte direkt kompatibel med en traditionell biblioteksmiljö. Jag är ganska van vid sådana elever. Vi hälsar. Efter en stund glider hon fram till disken och säger med tillgjord röst:

"Hej, nu ska jag låna en bok!"
"Vilken sorts bok skulle du vilja lån..." börjar jag innan hon avbryter mig.
"Nej, alltså, jag skojjar bara, jag läser inte", informerar hon mig.
"Men du lånade ju böcker på Arabyskolan?" försöker jag. Kanske skjuter jag in ett desperat "massor med" innan "böcker" i den meningen.
"Ja, men jag läste dem aldrig" berättar hon stolt. "Jag har bara läst ut en bok i hela mitt liv."

Jag förhör mig såklart om vad det är för bok. Den handlade om verkligheten, berättar hon med lite andra ord, den handlade om någon som blev utsatt för något hemskt. Jag känner igen läsartypen, har haft många som är i en empatisk fas i sitt läsande när man vill känna med andra människor

"Aha!" utbrister jag, kanske lite för entusiastiskt eftersom jag fått en ingång, "Då är det ju biografier du gillar att läsa!" Sen förklarar jag lite vad en biografi är och att det finns många olika sorter. Hon ser nyfiken ut.

Tillsammans letar vi upp biografihyllan, jag är så ny att jag inte lärt mig var den står ännu. Sen letar vi, läser på ett par baksidor och avfärdar ett par titlar innan vi hittar en om en flicka som blivit kidnappad och instängd i en källare. Hon lånar den boken, inte för att hon måste utan för att hon vill. Trots att hon fem minuter tidigare konstaterat, med högre eller lägre sanningshalt, att hon inte läser.

Så vad var det som fick henne att låna?
  1. Skolbiblioteket var bemannat. Många skolbibliotek verkar inte vara det... åtminstone inte på heltid. Hur många sådana här tillfällen missas varje dag?
  2. Hon tog kontakt. Oavsett om det var för att spexa eller om det verkligen fanns en genuin önskan hon kanske inte själv reflekterat över så frågade hon.
  3. Jag kände henne sedan tidigare, det fanns en kontinuitet där jag kunnat bygga upp ett förtroendekapital hos henne. Hon visste att jag inte skulle avfärda henne.

Men vad var det som inte spelade in? Att jag är utbildad bibliotekarie är i sammanhanget ganska perifert. Jag visste inte ens var biografihyllan stod, den fick vi leta upp tillsammans. Att jag hade läst en massa böcker spelade heller inte in, även om det hade det bieffekten att jag kunde hänvisa till andra böcker och säga "Sen skulle du nog gilla den här och den här" för att få henne att känna att det fanns skäl att återkomma.

När det kommer till utlåning vill jag nog försiktigt hävda att engagemang är viktigare än utbildning och titel. Det kunde precis lika gärna varit en lärare som gjorde det jag gjorde, eller någon ur servicepersonalen, eller rektorn. Det viktiga är att bry sig. På riktigt.

Jag vill också avsluta med att förtydliga att ovanstående inte är ett argument för att skippa utbildad personal i sitt skol- eller gymnasiebibliotek, eller för den delen ett argument för att bibliotekarien alltid skall finnas tillgänglig i biblioteket. Det här inlägget handlar om att hitta vägen till och förståelsen för elevernas intresse och vilja och att ta tillfället i akt när möjligheten presenterar sig. Det är något alla i skolan kan, inte bara bibliotekarier. Och vad en, eller flera bibliotekarie(r) på heltid, med rätt förutsättningar, kan tillföra en skolverksamhet är alldeles för komplext och omfattande för att klämma in i ett avslutningsstycke.

Filmade boktips

För ett tag sedan kom en lärare i åk 6 till mig och var bekymrad för hon hade så svårt att få eleverna att engagera sig i sin läsning. De läste sällan ut böcker - utan gick gärna och lånade nya efter halva boken. Vi diskuterade lite fram och tillbaka hur vi skulle göra, men kom väl inte fram till någonting jättebra just då.

Några veckor senare fick jag via Twitter en länk till Akademibokhandelns tävling Läsracet 2012. En tävling som går ut på att berätta hur man i klassen uppmuntrar varandra till att läsa mer. Vi började spåna idéer tillsammans med eleverna och kom fram till att de gärna ville blogga om böcker och att det skulle vara roligare att filma än att skriva.

Redan samma dag gick de elever som inte hade någon bok till biblioteket och lånade för att sedan ta hem och läsa över helgen. Klassläraren i fråga stod och gapade i dörren. Underbart vad tävlingar kan uppmuntra.

Veckan efter kom jag ut till klassen för att tipsa om bra böcker och för att prata med eleverna om hur man tipsar om böcker. Vad bör man ha med och vad bör man inte ha med?

Nu filmar eleverna boktips i en rasande fart. Och för att lyckas med detta måste de ju ha läst också.

Vi använde iPads för att filma boktipsen, men har man inte det så går det ju lika bra att använda mobiltelefonen. För att redigera har vi använt iMovie som är ett väldigt enkelt verktyg att använda. När filmen är färdig är det bara att ladda upp på Youtube direkt från plattan eller telefonen.

I och med att tekniken är så enkel så går det inte åt någon tid till tekniskt strul. Istället pratar vi om vad vi har för syfte med filmerna, vad vi vill ha med och vad man ska tänka på när man presenterar någonting. Eleverna arbetar med reflektion, analys och retorik.

Så här blev det:

http://youtu.be/8fuCtitbHm0

Fler filmer kan du se på bloggen:

bokelunden.blogg.avmkr.se

/Rebecca Borg

Att läsa på nytt sätt

För ett par veckor sedan var vi på utbildning om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter för att lyssna på Idor Svensson och Torbjörn Lundgren.

Någonting som fastnade hos mig direkt var att man inte bara ska köpa datorer till eleverna urskiljningslöst utan att inköp av teknisk utrustning måste anpassas till varje elevs behov likaväl som undervisningen anpassas. Jag tänker att skolan borde ha flera olika verktyg att välja mellan. Än en gång ser jag hur viktigt det är att vi börjar tänka som vi uppmuntras till i filmen vi tidigare bloggat om här.

Någonting annat var alla bra tips på alternativa verktyg i form av iPad- och iPhone-appar. Flera av dessa kände jag till sedan innan men en del var nya för mig. Jag vill dela med mig av tipsen och berätta lite om vad de kan användas till.

Vi har ju några iPads på skolan så var inte rädd för att låna och testa tillsammans med dina elever.

Läsa

DaisyReader
Talboksläsare som är direkt kopplad till ditt TPB-konto

Prizmo
OCR-scanning och uppläsning. Med hjälp av Prizmo kan du scanna in dokument eller sidor ur böcker och få dem upplästa.

iTranslate
Översätter och läser upp.

Skriva

Dragon Dictation
Diktera det du vill ha nedskrivet så skriver Dragon Dictation åt dig.

SoundNote
Spela in det som sägs och skriv små anteckningar så hittar du lätt tillbaka till det som sagts.

AudioNote
Som ovan.

Skolstil
Skolstil läser upp bokstavsljud och ord som du skriver.

EasyWriter
Tangentbord för iPhone och iPad som hjälper dig med stavningen.

Träna

Ruzzle
Träna stavning och ha roligt samtidigt.

/Rebecca Borg

Sommarläsning

Nu har det varit skolavslutning och de som är lärare har bara ett par dagar kvar på jobbet. Det är dags att sola, bada och bara ta det lugnt....ja du vet allt det där som vi faktiskt har förtjänat.
Någonting som, i alla fall för mig, hör sommaren till är läsning. Jag tänker ägna mina lata dagar på stranden åt att läsa ikapp allt det där jag inte har hunnit läsa det gångna (ganska hektiska) året.

Men hur ska jag egentligen veta vad jag har missat? Jo, jag tar hjälp av kollegan Sandra, som bloggar om allt hon läser. Hon får tipsa mig i sommar. Det gör hon på Sandras läslogg.

Om Sandras tips inte räcker går jag in och kollar här också:
Bokfreak
Barnboksprat
Ett rum av ord
Bokpuffen

Det borde räcka för mig. Ta en titt du också. Jag hoppas att du hittar någonting. När vi sedan kommer tillbaka till jobbet i utvilat tillstånd i augusti kan vi kanske berätta för varandra vad vi har läst, och om vi tyckte som bloggarna.

Ha en skön sommar önskar

/Rebecca Borg

Känns det lite stökigt?

Ibland kan det vara svårt att koncentrera sig på det man ska läsa på en webbsida, eftersom det finns så mycket som blinkar och en massa olika menyer som stör. Dessutom kan texten ibland vara liten och kolumnerna breda. Detta gör att våra elever får svårt att läsa texterna på till exempel NE.se och Wikipedia, för att inte tala om tidningsartiklar.

På Bokelundskolan har vi börjat skriva egna artiklar på en wiki med arbetsnamnet SkolFakta. Vi ville skapa en sida med artiklar skrivna av barn för barn, och samtidigt ha möjlighet att arbeta med viktiga saker som insamlande av information, källkritik, upphovsrätt och kamratbedömning. Men även de här texterna kan vara en aning svårtillgängliga eftersom texten blir både liten och bred.

Tur då att det finns verktyg som kan hjälpa oss att åtgärda problemet. Till webbläsaren Google Chrome kan du prova tilläggen iReader och Clearly. De fungerar lite olika och på olika texter, därför har jag båda. Det de i korthet gör är att de skalar bort allt onödigt från sidan och förstorar texten så att det blir enklare att läsa.

Gör så här:


  • Om du inte redan har Google Chrome på din dator behöver du ladda ner det. Det gör du här.

  • Öppna Google Chrome och leta upp det här blogginlägget,

  • Klicka här för att installera Clearly. Klicka på Lägg till.

  • Klicka här för att lägga till iReader. Klicka på Lägg till.

Nu ska det finnas en "knapp" uppe till höger bredvid skiftnyckeln i form av en skrivbordslampa. Det är Clearly. IReader dyker upp som en knapp med bokstaven R i sökfältet när det finns text på en sida som kan läsas med iReader.


Testa nu att  läsa om dagens stora händelse - Venuspassage med hjälp av iReader och Clearly. Öppna länken och klika sedan på någon av knapparna. För att gå tillbaka till vanligt läge klickar du på knappen igen.

Om du vill leta efter fler bra tillägg kan du kolla på Chrome Web Store

/Rebecca Borg



Populära inlägg

Använder Blogger.