Stafettskrivning på Centrumomådet


Inför julen 2013 gjorde biblioteken på Centrumskolan och Ringsbergskolan en författarjulkalender på nätet. Varje dag uppmärksammades en ny författare i kalendern. Den blev mycket uppskattad och använd på skolorna. Intresset för författare och deras böcker ökade markant både hos lärare och elever.

Så.. tänkte vi.. då måste vi göra detta igen. men inte kan vi vänta ända till nästa år. VI får ha någon slags vårkalender också. kanske en nedräkning inför sommaren. Efter en del spånande kom vi fram till att vi skulle räkna ner till Världsbokdagen den 23 april.

Men.. vad skulle vi göra. Inte samma sak igen. Författarporträtten kan vi spara till jul.

En skrivarstafett blev det istället - där tanken är att vi ska framhäva barnens författarskap. Idag skrivs kapitel sju i den spännande historien om Olle. Historien skrivs av 28 klasser och sex barn- och ungdomsboksförfattare tillsammans, och det är just nu olidligt spännande.

Läs berättelsen på centrumstafett.blogspot.se.

/Rebecca Borg



Skönlitteratur och informationssökning

Att arbeta med informationssökning med yngre barn kräver en del uppfinningsrikedom. Det behöver ju vara tillräckligt spännande och intressant för att barnen ska fortsätta lyssna och delta. Det behöver vara på en tillgänglighetsnivå så att en 7-8-åring ska kunna ta till sig det.

Jag har valt att utgå från skönlitteratur när jag arbetar med informationssökning i åk 1-2 för att fånga intresse och för att göra det konkret.


Foto: Kristina Alexandersson
Nedan listar jag de böcker jag tycker har varit bra att använda och beskriver kort varför de har varit bra.

Djur och deras vanor

Björnen som längtade hem - Karin Blixt
En bok som på ett roligt och tillgängligt sätt berättar hur olika djur bor och vad de gör på vintern. När vi har läst den här boken kan vi ta reda på mer om något enskilt djur, till exempel björn eller abborre, eller så kan vi fundera vidare på vad olika djur gör på vintern och ta reda på mer om det.

Konstiga djur - Lotta Olsson
Den här boken har jag använt som utgångspunkt till informationssökning i åk 2. Dels är den oerhört rolig och dels tar den upp flera olika "konstiga" djurs vanor och egenheter. Här finns massor att forska vidare kring.

Bygga bo, med löv sand eller pinnar - Therese Bringholm och Inger Sharis
Den här boken väcker frågor. Finns det verkligen en bäckfisk som bor i kokosnötter och finns det en blå fågel som bara tycker om blå saker? Om man vill fortsätta utforska kan man även läsa författarnas andra två böcker om djurens mat- och sovvanor:
Fiskögon sopor och annat smaskens
Sov gott upp och ned och under vattnet

Igelkotten och ekorren

Vissa djur verkar tilltala barn mer än andra. Igelkotten och ekorren är sådana djur. Jag har arbetet med både igelkott och ekorre flera gånger och det engagerar alltid. Här är två böcker att använda som intro till ett informationssökningstema kring något av dessa två djur:
En liten bit vinter - Paul Stewart (igelkott)
Spinki - Frances Zweifel (ekorre)

Att söka information

Och så finns det ju faktiskt böcker som verkligen handlar om att ta reda på saker och som är utmärkta att använda för att få igång ett samtal kring frågor, fakta, och information:
Vad har du bakom ryggen? av Lena Sjöberg är en perfekt bok att läsa när man vill få barn medvetna om hur man ställer frågor.
Pipliotek??? av Lorenz Pauli är en bra start på ett samtal kring böcker och information.

Superundersökarna - Åsa Kronkvist är den skönlitterära boken kopplad till materialet Nosa på nätet. jag brukar inte läsa hela, men använder gärna första halvan.

Teknologi eller Magi?


The Wonders of Reading - Photo by Jean Fan (JFotography) (CC BY-NC-ND)

http://soundcloud.com/eric-haraldsson-1/teknologi-eller-magi

Som skolbibliotekarie är jag en stor förespråkare av digitala biblioteksbestånd, särskilt vad gäller fackavdelningen. Genom att erbjuda och fokusera på digitala resurser snarare än fysiska blir det lättare och billigare för det mindre biblioteket med den mindre budgeten att hålla sig aktuellt och mångfacetterat. Det ger också skönlitteraturen, som i dagens Sverige inte riktigt tagit ut det digitala steget långt nog, det exponeringsutrymme den behöver.

Nyligen slogs jag dock av en tanke. Digitala bestånd är inte bara bra. De är magiska. Faktiskt. Magiska! Om vi bara förändrar vårt perspektiv lite och funderar över hur digitala bestånd skulle te sig om de istället var fysiska. Vågar du följa med i min tanke? Den börjar här...

Tänk dig att din skolbibliotekarie en dag knackar på dörren till ditt arbetsrum på skolan med en present. En enkel liten bokhylla i trä som ni tillsammans placerar i närheten av skrivbordet vid din arbetsplats. Skolbibliotekarien lämnar dig, varpå du sätter dig och tittar på de tomma hyllorna i din nya bokhylla när, framför dina ögon, något förunderligt händer. Ingen har varit där, det är du säker på, men plötsligt, från tomma intet, dyker det upp en bok på din hylla.

Du kliar dig i huvudet och sträcker dig efter boken som materialiserats ur intet. Den kittlar din nyfikenhet. Du drar ut den och inser förbluffat att boken, den du plockat ut från hyllan och håller i din hand, fortfarande står kvar på hyllan! Du plockar ut ännu ett exemplar av boken och ger till din kollega som sitter bredvid och sneglar lite avundsjukt på din nya magiska bokhylla. Ni har nu båda ett exemplar av boken, men likväl envisas den med att fortfarande stå kvar på hyllan för utlåning. Kanske skakar du på huvudet. Vad är det som händer?

Du går och tar en kopp kaffe för att vara säker på att du inte drömmer, men när du kommer tillbaka visar det sig att drömmen inte ens börjat. Bokhyllan är nu full av böcker, texter och material. Du gnuggar ögonen, tittar närmare och inser att det som står på din hylla verkar vara sådant som berör dig, som du är intresserad av. Din skolbibliotekarie har på något mystiskt sätt, utan att ha varit där, granskat, värderat och valt ut information åt dig som förflyttats genom någon slags astral dimension till din hylla i fint sorterad ordning.

Och inte nog med det! Hyllan verkar på något ockult märkligt vis rymma långt mer än den borde. Bokhyllans ynkliga små hyllmeter innehåller tiotals hyllmeter material. Det borde inte gå, du inser det, men trots att bokhyllan nu dignar med information har du ändå aldrig svårt att hitta det du behöver. Det räcker på något sätt att du tittar på bokhyllan och viskar, som en trollformel, ämnet du vill fördjupa dig i och vips så ser du böcker som passar in på din viskning där på hyllan.

Visst låter det som magi? Ändå är det precis vad du har framför dig om du har en stationär dator vid din arbetsplats och en skolbibliotekarie som ordnar ett digitalt bestånd för din skola. Internet är din bokhylla. Bibliotekarien är magikern som ger dig trollformler, eller sökord, som fyller  din bokhylla men hindrar den från att drunkna i desinformation. Visst är det en svindlande tanke?

Men det är inte där vi är idag.

Hur underligt det än kan låta så har vi faktiskt kommit ännu längre.

Tänk dig att du istället för den stationära datorn, bokhyllan, har tillgång till en bärbar dator, en lärplatta eller en smartphone. Vad innebär denna plötsliga mobilitet för vår metafor? Plötsligt kan du befinna dig var som helst. I skogen. På ett museum. I duschen (nåja). Du behöver bara viska "Matematikresurser för gymnasiet" sträcka ut handen och greppa tag i något som passar dig. Och det är inte bara text! Bilder, video, ljud, spel, allt kan materialiseras ur tomma intet och hamna i din hand, framför dina ögon. Som magi. Bokhyllan och dess innehåll svävar nu ständigt runt dig, precis när du vill och har lust.

Science Fiction-författare Arthur C. Clarke har skrivit "Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic" och kanske är det just magi som vi har i våra händer. Idag. Beroende på hur vi betraktar det.

Kanske har din skola en skolbibliotekarie, kanske inte.

Men fråga dig själv: Vem fyller din magiska bokhylla?

Klarar sig din skola verkligen utan en magik... förlåt, bibliotekarie?

/Eric Haraldsson

Historien om ett bibliotekslån

Snirklig väg

Igår twittrade jag följande:

Känslan när cool gymnasieelev vill låna bok, sen berättar att hon "bara skojjade" för hon "läser inte". 5 min senare har hon lånat. #seger
Flera uttryckte intresse kring vad som hände under de fem minuterna och vilken boken var, så jag tänkte redogöra lite för denna min lilla vardagsseger.

Jag har nyligen blivit gymnasiebibliotekarie på Teknikum i Växjö, efter att ha varit skolbibliotekarie på Arabyskolan (7-9) och Bokelundskolan (F-6). Jag har alltså inget större grepp om bibliotekets bestånd mer än att det till ganska stor del utgörs av böcker som står i s.k. bokhyllor.

En tjej uppehåller sig i biblioteket. Jag känner igen henne, hon har gått på Arabyskolan. Hon var en elev man lade märke till, ganska högljudd, inte direkt kompatibel med en traditionell biblioteksmiljö. Jag är ganska van vid sådana elever. Vi hälsar. Efter en stund glider hon fram till disken och säger med tillgjord röst:

"Hej, nu ska jag låna en bok!"
"Vilken sorts bok skulle du vilja lån..." börjar jag innan hon avbryter mig.
"Nej, alltså, jag skojjar bara, jag läser inte", informerar hon mig.
"Men du lånade ju böcker på Arabyskolan?" försöker jag. Kanske skjuter jag in ett desperat "massor med" innan "böcker" i den meningen.
"Ja, men jag läste dem aldrig" berättar hon stolt. "Jag har bara läst ut en bok i hela mitt liv."

Jag förhör mig såklart om vad det är för bok. Den handlade om verkligheten, berättar hon med lite andra ord, den handlade om någon som blev utsatt för något hemskt. Jag känner igen läsartypen, har haft många som är i en empatisk fas i sitt läsande när man vill känna med andra människor

"Aha!" utbrister jag, kanske lite för entusiastiskt eftersom jag fått en ingång, "Då är det ju biografier du gillar att läsa!" Sen förklarar jag lite vad en biografi är och att det finns många olika sorter. Hon ser nyfiken ut.

Tillsammans letar vi upp biografihyllan, jag är så ny att jag inte lärt mig var den står ännu. Sen letar vi, läser på ett par baksidor och avfärdar ett par titlar innan vi hittar en om en flicka som blivit kidnappad och instängd i en källare. Hon lånar den boken, inte för att hon måste utan för att hon vill. Trots att hon fem minuter tidigare konstaterat, med högre eller lägre sanningshalt, att hon inte läser.

Så vad var det som fick henne att låna?
  1. Skolbiblioteket var bemannat. Många skolbibliotek verkar inte vara det... åtminstone inte på heltid. Hur många sådana här tillfällen missas varje dag?
  2. Hon tog kontakt. Oavsett om det var för att spexa eller om det verkligen fanns en genuin önskan hon kanske inte själv reflekterat över så frågade hon.
  3. Jag kände henne sedan tidigare, det fanns en kontinuitet där jag kunnat bygga upp ett förtroendekapital hos henne. Hon visste att jag inte skulle avfärda henne.

Men vad var det som inte spelade in? Att jag är utbildad bibliotekarie är i sammanhanget ganska perifert. Jag visste inte ens var biografihyllan stod, den fick vi leta upp tillsammans. Att jag hade läst en massa böcker spelade heller inte in, även om det hade det bieffekten att jag kunde hänvisa till andra böcker och säga "Sen skulle du nog gilla den här och den här" för att få henne att känna att det fanns skäl att återkomma.

När det kommer till utlåning vill jag nog försiktigt hävda att engagemang är viktigare än utbildning och titel. Det kunde precis lika gärna varit en lärare som gjorde det jag gjorde, eller någon ur servicepersonalen, eller rektorn. Det viktiga är att bry sig. På riktigt.

Jag vill också avsluta med att förtydliga att ovanstående inte är ett argument för att skippa utbildad personal i sitt skol- eller gymnasiebibliotek, eller för den delen ett argument för att bibliotekarien alltid skall finnas tillgänglig i biblioteket. Det här inlägget handlar om att hitta vägen till och förståelsen för elevernas intresse och vilja och att ta tillfället i akt när möjligheten presenterar sig. Det är något alla i skolan kan, inte bara bibliotekarier. Och vad en, eller flera bibliotekarie(r) på heltid, med rätt förutsättningar, kan tillföra en skolverksamhet är alldeles för komplext och omfattande för att klämma in i ett avslutningsstycke.

Sommarläsning

Nu har det varit skolavslutning och de som är lärare har bara ett par dagar kvar på jobbet. Det är dags att sola, bada och bara ta det lugnt....ja du vet allt det där som vi faktiskt har förtjänat.
Någonting som, i alla fall för mig, hör sommaren till är läsning. Jag tänker ägna mina lata dagar på stranden åt att läsa ikapp allt det där jag inte har hunnit läsa det gångna (ganska hektiska) året.

Men hur ska jag egentligen veta vad jag har missat? Jo, jag tar hjälp av kollegan Sandra, som bloggar om allt hon läser. Hon får tipsa mig i sommar. Det gör hon på Sandras läslogg.

Om Sandras tips inte räcker går jag in och kollar här också:
Bokfreak
Barnboksprat
Ett rum av ord
Bokpuffen

Det borde räcka för mig. Ta en titt du också. Jag hoppas att du hittar någonting. När vi sedan kommer tillbaka till jobbet i utvilat tillstånd i augusti kan vi kanske berätta för varandra vad vi har läst, och om vi tyckte som bloggarna.

Ha en skön sommar önskar

/Rebecca Borg

Populära inlägg

Använder Blogger.