Vårens arbete med informationssökning och källkritik i årskurs 1 har löst utgått från Nosa på nätet. Bland annat har vi tagit fasta på att det finns många sätt att ta reda på saker och vi har samtalat mycket kring vad en forskare gör. De senaste veckorna har vi varit forskare själva. Vi har nämligen gjort precis det som Snytkorven säger att en forskare gör - vi har forskat om något vi redan hade stora kunskaper om. Igelkotten.
Eleverna har, trots sina relativt stora förkunskaper haft väldigt många frågor om igelkotten, såväl stora som små.Hur kan det till exempel komma sig att igelkotten kan sova hela vintern utan att den blir hungrig?
Barnen hade för sig att det var för att igelkottens hjärta slår långsammare när den sover. Vi tog reda på att igelkottens hjärta slår mellan 5 och 10 slag i minuten när den sover. Men hur skulle vi kunna avgöra om det var snabbt eller långsamt? Hur fort slår egentligen en människas hjärta? Svaret ledde med andra ord till fler frågor.
Barnen fick experimentera och undersöka genom att ta pulsen på sig själva. De flesta fick det till ungefär 100 slag/minut. Det var mycket tyckte vi. Undersökningen visade också att en vuxen människas hjärta slår långsammare än ett barns, vilket bekräftades när vi kontrollerade med en skriftlig källa.
Hur var det då med igelkotten? Någonstans stod det att igelkottens hjärta slår 180 slag i minuten när den är vaken. Alltså ännu snabbare än ett barns hjärta! Då var det en pojke som kom på hypotesen att ju mindre man är, desto fortare slår hjärtat. Nu var vi tvungna att undersöka om det stämde. Detta ledde till upptäckten att en näbbmus hjärta slår med 600 slag i minuten och en elefants med 25.
Vad var vår slutsats? Igelkottens hjärta slår väldigt långsamt när den sover. Till och med långsammare än en elefants hjärta.
Vad lärde vi oss? Inte så mycket om igelkott egentligen men vi lärde oss massor om att undersöka och att ställa frågor.
