På Skolforum 2013 har man lagt stort fokus på läsförståelsestrategier och projektet "En läsande klass". Jag har varit och lyssnat på två föreläsningar med och av representanter från projektet.
Till att börja med kan jag konstatera att mycket av det man pratar om är sådant som jag som bibliotekarie har arbetat med i många år, men utan att ha satt ord på det och utan någon riktig ordning.
Barbro Westlunds teorier kring läsförståelsestrategier och "En läsande klass" ger verktygen att bli lite tydligare med vad det är jag egentligen gör. Och en spark i baken att göra detta MER.
Jag var och lyssnade på Marie Trapp från Råby Skola i Nyköping och tre stycken Malin från Sätraskolan utanför Stockholm. De är allihop medförfattare till studiehandledningen och har arbetat ett antal år med lässtrategierna.
Läsning består av tre delar - avkodning, förståelse och motivation. Vi är bra på att arbeta med avkodning i den svenska skolan, men sämre på läsförståelse och motivation. Man tror (eller arbetar ofta efter teorin) att när man väl kan avkoda kommer läsförståelsen automatiskt. För att illustrera att så inte är fallet brukar Marie läsa en text på finska med sina barn Med intonation och inlevelse. Sedan frågar hon om de förstod. Det blir då ganska tydligt att avkodning och läsförståelse inte alls hänger ihop.
Malin, Malin och Malin pratar om vad en god läsare gör. De konstaterar att en god läsare:
I de här pedagogernas klasser arbetar man efter tre metoder som alla har sitt ursprung i USA.
RT (Reciprocal Teaching)
Det gemensamma samtalet om texten skapar förståelse. I RT-metoden arbetar man med så kallade läsfixare. På Råby Skola och Sätraskolan har man fem stycken läsfixare. Dessa fem introduceras för barnen en i taget.
De fem läsfixarna är:
Att "tänka högt" när du högläser för att visa eleverna hur du använder läsförståelsestrategier.
QtA (Questioning the Author)
Att ifrågasätta textens auktoritet.
Redan i förskoleklass börjar man modellera strategier. Då främst genom högläsning.
Man undervisar i lässtrategier 30 minuter varje dag hela läsåret. Mest arbetar man i helklass eller mindre grupper. Läsförståelseutveckling sker aldrig ensam, utan man arbetar hela tiden tillsammans med gemensamma texter. Alla olika sorters texter arbetas med i läsförståelsearbetet - berättelser, faktatexter, dikter, sånger, instruktioner...
Marie betonar att textsamtalet är oerhört viktigt. Därför gäller det att undervisningen inte blir instrumentell. Diskussioner behöver få ta fart och ta plats. Det går alltid att knyta ihop i slutet och sammanfatta vilka strategier som använts i samtalet. Malin, Malin och Malin är tydliga med att vi inte ska plocka bort tystläsningen. Den är viktig. Men tystläsningen ska inte användas som ett sätt att utveckla läsförståelse.
Om du vill veta mer:
En läsande klass
Råby skolas blogg
Barbro Westlund - Att undervisa i läsförståelse
Monica Reichenberg - Vägar till läsförståelse
Elisabeth Arnbak - Läsning av faktatexter
Metoderna som nämns ovan är bara några av de metoder som används i amerikanska skolor. Om du vill få tips på fler kan du gå in på sidan Readingrockets.org.
Där finns det förresten en speciell flik för skolbibliotekarier:
/Rebecca Borg
Till att börja med kan jag konstatera att mycket av det man pratar om är sådant som jag som bibliotekarie har arbetat med i många år, men utan att ha satt ord på det och utan någon riktig ordning.
Barbro Westlunds teorier kring läsförståelsestrategier och "En läsande klass" ger verktygen att bli lite tydligare med vad det är jag egentligen gör. Och en spark i baken att göra detta MER.
Jag var och lyssnade på Marie Trapp från Råby Skola i Nyköping och tre stycken Malin från Sätraskolan utanför Stockholm. De är allihop medförfattare till studiehandledningen och har arbetat ett antal år med lässtrategierna.
Läsning består av tre delar - avkodning, förståelse och motivation. Vi är bra på att arbeta med avkodning i den svenska skolan, men sämre på läsförståelse och motivation. Man tror (eller arbetar ofta efter teorin) att när man väl kan avkoda kommer läsförståelsen automatiskt. För att illustrera att så inte är fallet brukar Marie läsa en text på finska med sina barn Med intonation och inlevelse. Sedan frågar hon om de förstod. Det blir då ganska tydligt att avkodning och läsförståelse inte alls hänger ihop.
Malin, Malin och Malin pratar om vad en god läsare gör. De konstaterar att en god läsare:
- Reglerar sin läsning och förståelsen.
- Stannar upp och läser om.
- Ligger steget före och förutspå.
- Är inte passiv.
- Engagerar sig känslomässigt i texten.
- Anpassar sin läsning efter texttyp
I de här pedagogernas klasser arbetar man efter tre metoder som alla har sitt ursprung i USA.
RT (Reciprocal Teaching)
Det gemensamma samtalet om texten skapar förståelse. I RT-metoden arbetar man med så kallade läsfixare. På Råby Skola och Sätraskolan har man fem stycken läsfixare. Dessa fem introduceras för barnen en i taget.
De fem läsfixarna är:
- Spågumman - att förutsäga
- Detektiven - att klargöra
- Reportern - att ställa frågor
- Konstnären - att levandegöra/se inre bilder
- Cowboyen - att sammanfatta
Att "tänka högt" när du högläser för att visa eleverna hur du använder läsförståelsestrategier.
QtA (Questioning the Author)
Att ifrågasätta textens auktoritet.
Redan i förskoleklass börjar man modellera strategier. Då främst genom högläsning.
Man undervisar i lässtrategier 30 minuter varje dag hela läsåret. Mest arbetar man i helklass eller mindre grupper. Läsförståelseutveckling sker aldrig ensam, utan man arbetar hela tiden tillsammans med gemensamma texter. Alla olika sorters texter arbetas med i läsförståelsearbetet - berättelser, faktatexter, dikter, sånger, instruktioner...
Marie betonar att textsamtalet är oerhört viktigt. Därför gäller det att undervisningen inte blir instrumentell. Diskussioner behöver få ta fart och ta plats. Det går alltid att knyta ihop i slutet och sammanfatta vilka strategier som använts i samtalet. Malin, Malin och Malin är tydliga med att vi inte ska plocka bort tystläsningen. Den är viktig. Men tystläsningen ska inte användas som ett sätt att utveckla läsförståelse.
Om du vill veta mer:
En läsande klass
Råby skolas blogg
Barbro Westlund - Att undervisa i läsförståelse
Monica Reichenberg - Vägar till läsförståelse
Elisabeth Arnbak - Läsning av faktatexter
Metoderna som nämns ovan är bara några av de metoder som används i amerikanska skolor. Om du vill få tips på fler kan du gå in på sidan Readingrockets.org.
Där finns det förresten en speciell flik för skolbibliotekarier:
/Rebecca Borg
