Häromdagen gick diskussionen (i all vänskaplighet) het på Twitter. Det som diskuterades var E-böcker kontra skolbibliotek. Kommer E-boken konkurrera ut skolbiblioteket eller ej?

Men det var nu inte det vi gick igång på (vi är helt FÖR det digitala biblioteket). Utan det var tanken att E-boken i iPaden skulle konkurrera ut biblioteket så att vi inom en ganska snar framtid inte skulle ha behov av skolbibliotek (förutom att det står i lagen då). Är det så att skolbiblioteket sjunger på sin sista vers? Kom den där lagen för sent, eftersom vi inte längre kommer att behöva skolbiblioteket när böcker och läromedel finns på Internet? Om man tänker sig skolbiblioteket som ett rum dit man kan gå och låna böcker, mest skönlitteratur, och skolbibliotekarien som en person som sköter om detta rum med dess böcker...
- Ja då är det nog så att skolbiblioteket snart går i graven.

Det som är tankemissen här är att skolbiblioteket inte är ett rum med böcker, skolbibliotekarien är inte en person som förvaltar detta rum.

Vad är då ett skolbibliotek?

Så här säger DIK (bibliotekariernas fackförening) om skolbibliotek: "Det bemannade skolbiblioteket är den pedagogiska funktion som, tillsammans med lärarna, stärker elevernas språkliga och digitala kompetens." (http://www.dik.se/skolbibliotek-i-varldsklass) och "Skolbiblioteket blir en lärandefunktion och lärandemiljö under ledning av kompetent personal. Ett skolbibliotek utan kompetent personal är i bästa fall ett bemannat bokrum." Kompetent skolbibliotekspersonal har, enligt DIK, digital kompetens, kännedom om läsprocesser, metoder för hur litteratur kan användas i undervisningen, koll på hjälpmedel för elever med särskilda behov, förmåga att ha överblick över lärresurser samt organisera och göra information sökbar. (http://www.dik.se/det-har-ar-ett-skolbibliotek)

Ett skolbibliotek är således en verksamhet (inte ett rum) som bygger på dessa kompetenser. Verksamheten kan bedrivas i vilket rum som helst. Det kan vara ett fysiskt rum och det kan vara ett digitalt rum. Det digitala rummet kommer att ta mer och mer plats allteftersom utveckling sker. I det digitala rummet kommer det att finnas större möjligheter för en skola som inte har medel för att utrusta det fysiska rummet. Där kommer inte böckerna ta slut eller gå sönder eller vara utlånade så som händer i det fysiska rummet. Själv är jag övertygad om att utvecklingen är på väg dit - att vi om några få år inte längre kommer att ha behov av det fysiska biblioteket. Vi kommer dock alltid ha behov av litteraturen i någon form och alltså även av någon som har den professionella kompetensen att hantera och strukturera den litteraturen. (Du kan läsa mer om det digitala biblioteket här: Teknologi eller Magi? av Eric Haraldsson)

Vad gör en skolbibliotekarie?

DIK  om bibliotekarier: "Bibliotekariens specifika kompetens ligger – kortfattat – i att hantera och strukturera information ur ett användarperspektiv. Bibliotekarier granskar och värderar källor samt förvärvar, organiserar och förmedlar information. [...] Bibliotekariens specifika kompetens ligger – kortfattat – i att hantera och strukturera information ur ett användarperspektiv. Bibliotekarier granskar och värderar källor samt förvärvar, organiserar och förmedlar information." (http://www.dik.se/bibliotekarie)

En skolbibliotekarie har egentligen två huvudkompetenser: läsfrämjande och informationskompetens. Vissa arbetar mer med läsfrämjande och vissa mer med informationskompetens. Vilket det blir beror på skolans behov och bibliotekariens preferenser. Själv är jag en sån som är bättre på att arbeta med informationskompetens och digital kompetens än på läsfrämjande arbete. Som tur är har jag underbara kollegor i min kommun som är duktiga på det jag inte är lika bra på. Vi hjälper varandra.

Behövs skolbibliotekariens kompetens i framtiden, eller skulle någon annan lika gärna kunna göra jobbet?

"Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden [och] kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande." (Lgr 11) Behövs inte dessa förmågor  "i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt",  alltså i nutiden och i framtiden? Visst finns det lärare som är duktiga på informationsåtervinning och källkritik, men det brukar (enligt min erfarenhet) inte vara lärarens huvudfokus. Det brukar däremot vara skolbibliotekariens huvudfokus. Jag som skolbibliotekarie har inte ämneskunskaperna och läraren har inte samma gedigna utbildning i informationsåtervinning som jag som bibliotekarie har. Men tillsammans kan vi åstadkomma någonting riktigt bra. Jag är övertygad om att båda dessa kompetenser kommer att behövas även i framtiden. Behovet av kompetent personal i skolan kommer troligen att öka, inte minska.

Hur ser skolbiblioteket som en pedagogisk resurs ut?

Biblioteket och bibliotekarien måste ses som en pedagogisk resurs och som en del av skolan för att det ska bli en fungerande verksamhet. Skolbibliotekarien måste också se sig själv som en del av skolan och den pedagogiska verksamheten. En skolbibliotekarie måste ha kunskap om och använda de styrdokument som styr skolan - läroplan och kursplaner. Skolbibliotekarien behöver ha ett nära samarbete med lärare på skolan, för bibliotek, informationssökning och läsning är inget eget ämne - det vi gör är alltid knutet till ett ämne som undervisas av en lärare. Men vi kompletterar med vår kompetens och vårt kunnande kring det digitala (och än så länge det fysiska) biblioteket och hur du orienterar dig i det. (Du kan läsa mer om skolbiblioteket och skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs i skolan här: Biblioteket stödjer huvudprocessen - Edward Jensinger)

Så, ja det kommer att finnas ett helt bibliotek i en iPad nära dig inom en snar framtid. Men tänk på att ett bibliotek är inget bibliotek om det inte är bemannat med kompetent personal - då är det bara ett rum med böcker.

/Rebecca Borg